but we need pills to sleep at night.
har psykologtid och läkartid i morgon. försöker gå igenom alla tankarna för att inte glömma något när jag pratar med läkaren. har lite idéer om medicinbyten och liknande. skulle verkligen vilja sluta med mina lyrica. inte för att de inte fungerar - utan för att de ger en sådan viktökning och det gör inte direkt att jag mår bättre. så med den biverkningen känns det som att det går jämnt ut. minus "vanlig" ångest plus tjockångest. alltså inget vidare bra.
sen till mitt ständigt återkommande problem; sömnen. jag har problem att somna, jag vaknar hela tiden och framåt klockan 04.00-05.00 på morgonen ger jag ofta upp och lämnar sängen. vilket gör att jag resten av dagen går som i en dimma. helt meningslöst.
nu äter jag tre olika mediciner som ska hjälpa mig med sömnen; propavan, seroquel och zopiklon. jag har inte riktigt några tankar kring vad som kan ändras bland de medicinerna. men så som det är nu så fungerar det inte helt enkelt.
får bli att göra en koffeinfri kaffe och sen fortsätta klura på vad jag vill ha sagt i morgon.
närhet på balkongen = ångestdämpande.
jag hamnade ute på balkongen tillsammans med sirikatten.
jag la mig ner och hon kom och la sig bredvid. sen låg vi där en bra stund.
meningslös och långsint.
det är jag i soffan - tillsammans med rastlösheten, ångesten, oron och orkeslösheten.
trots att jag faktiskt har fått saker gjorda idag, så känner jag mig meningslös. den där energin kommer aldrig och sveper med mig. jag har sällan dagar där jag har ork. jag fastnat i tankeknutar och kommer inte loss. tänker på saker som har skett - saker som har skadat mig. rört vid mig och gjort så att jag sakta ruttnar. smutsiga händer. allt han gjorde med mig.
men äsch. det är väl bara att sluta tänka på det och gå vidare. kan det vara så enkelt på riktigt.
morning glory.
jag har dammsugit hela lägenheten och skurat badrummet. puh. inte det roligaste i den här värmen. men nu är det gjort - och det känns skönt.
plus att jag precis upptäckte att några knoppar på min blomman för dagen snart blommar. fabolous. och - blomman för dagen heter morning glory på engelska;
så därför firar vi med en bild på my little pony (flutter) morning glory.
bla bla bla.
och jag försökte att gå och lägga mig igen. läsa en stund och sen kanske somna. men det var omöjligt. låg bara och snurrade runt. kunde inte koncentrera mig - så det var lönlöst att försöka läsa något. det är en sådan där dag som jag avskyr.
och nu sitter jag i soffan, igen. orkar inte ens göra mig kaffe. den här dagen är verkligen helt upp och ner. men det är inte lika varmt idag - så jag funderar på att dammsuga.
det är så jävla förnedrande att ha den ångesten. jag har ingen kontroll.
...
fan. det här med att sova fungerar inte.
dag till kväll.
och även den här dagen blev till kväll.
jag precis fått i mig lite yoghurt och funderar stark på en kopp kaffe. det får bli dagens sista koffeinkaffe. det är skugga på balkongen - så nu kan en sitta där ute utan att få solsting och svettattacker. även siri håller sig inomhus när det är som varmast där ute. men nu ligger hon på mattan där ute och chillaxar. hon är så underbar.
jag ska ta en lång och sval dusch innan jag hoppar i säng. men det är ju några timmar kvar tills dess. tyvärr. jag tycker inte om kvällar - får alltid ångest då. det blir så tyst och obehagligt. jag tycker om ljud från grannarna, trafiken och fåglarna. det distraherar ångesten.
kattmat i brevlådan.
ojdå. verkar som om att sirikatten gillar gratismaten som kom med posten;
tvättstugan, dyra mediciner och balkongchill.
och lugnet håller i sig. tror att kroppen och huvudet inte orkar med mer kaos efter igår. jag orkar sannerligen inte med mer. det är sanningen.
jag funderar på att sitta i solen och bli pigg när tvättstugan är avklarad. är lite mosig i huvudet. och det är alltid lika fint att sitta där ute tillsammans med sirikatten. hon är så gosig och lägger sig näranära intill. och då invaderas kroppen av lyckorus.
jag fnular på sommarens tatuering. och jag tror att jag har bestämt mig till nittionio procent. men det beror ju alltid på pengarna. har inte särskilt mycket pengar att ta av. plus att mitt frikort på apoteket går ut den andra juli - och jag har två mycket dyra mediciner som kommer svälja mycket pengar. suck. och självklart är det två mediciner som jag äter rätt mycket av - så jag får hämta ut nya ganska ofta. bläk.
en kaffe och en cigarett på det.
dagens skönhet;
jo, men helt okej va.
natten har varit någorlunda lugn. men självklart vaknade jag klockan 06.00 och kunde inte somna om. tog en cigarett på balkongen och sen fick boken göra mig sällskap i sängen.
och antagligen måste jag ha somnat om - för helt plötsligt ringer alarmet klockan 10.00 och det var dags att gå upp. har tvättstugan klockan 11.00.
sitter med en energidricka och försöker få ordning på hjärnan. men den är bra slö idag. har suttit en stund ute på balkongen tillsammans med siri. det är jätteskönt där ute nu innan solen når dit. sirikatten varvar mellan att jaga smådjur och slappa. hon är bra fin hon.
det är dags att sortera tvätt och sen få på sig lite kläder. och kanske en kaffe.
...
och ingenting är stadigt nog. här blåser det elaka vindar.
14.15
nu är håret färgat. satsade safe på mörkbrunt den här gången. då slipper jag utväxt och kan enbart irritera mig på min nuvarande icke-frisyr. suck. borde ringa frisör och boka klipptid. tanken var ju att jag skulle ha någon slags frisyr nuförtiden. och just nu - icke.
det är inte lika mulet i tankarna längre. jag känner mig någorlunda pigg och kan tänka klart. kan vara så att det är allt kaffe som gjort susen. tack kaffet isåfall. jag har precis svalt klockan 14.00-lyrican och hoppas på underverk. lär få vänta i evigheter.
och ja - nog är jag lite bitter idag.
the edge of glory.
10.34
natten har varit kaotisk. tusen mardrömmar efter varandra och jag har vaknat flera gånger av mina egna skrik. huvudet vill inte fungera idag och kroppen är förstörd. igen.
21.37
fick ett städryck och har nu ordning i nästan alla skåp här hemma. plus att alla filtar, extratäcken och kuddar hamnade i soffbordets förvaringsutrymme. känns skönt att äntligen ha fått det gjort. och så gick jag ner med lite grejer till förrådet också.
och ju mer ordning jag har här hemma - ju mer lugn och ro får jag när jag är här hemma. och jag spenderar ju bra mycket tid här, så det är ett stort plus.
jag väntar på att tröttheten ska ta mig med storm, så att jag kan hoppa i säng och läsa.
och som alltid - alla fina kommentarer är guld värda. tack.
balkongchill med sirikatten;
det kan fungera.
och dagen försvann. men det är bara skönt. jag ser fram emot att få lägga mig i sängen med boken, snuset och sirikatten och sen somna. är nollställd och orkar inte känna efter. jag försöker att få någon slags balans. men det är svårt när jag samtidigt försöker bestämma över mina känslor. jag är alltid full av tankar efter samtal hos psykologen.
men jag har hämtat ut mina seroquel, postat ett paket och köpt hårfärg. det var väl ungefär det jag hade tänkt att jag skulle göra idag. förutom att spendera tusen minuter här hemma i tryggheten. jag ska försöka att bara vara i känslorna utan att styra. det kan fungera.
...
jag säger; jag vet ingenting. jag känner ingenting.
psykologen säger; och hur kan vi förstå det.
god jävla morgon världen.
och självklart och som alltid vaknade jag klockan 04.35 i morse och var nära att lämna sängen för morgonkaffe. men jag kollade klockan och insåg att jag även denna morgon vaknade mellan klockan 04.00-05.00. och det är så jävla frustrerande. för det tar ett tag att somna om.
och sen när alarmet ringde klockan 07.30 var jag lagom kinkig och ville fan inte alls gå upp. men jodå - har en tidig tid hos psykologen, så det var bara att tvinga sig upp ur sängen. stappla ut till köket och göra kaffe och sen ut på balkongen för att röka två cigaretter.
jag hade så jävla svårt att komma till ro igårkväll. somnade alldeles för sent och jag hade alldeles för mycket oro i kroppen. ångesten var förjävlig och jag avskyr hur han lyckas ta över.
all panik och oro från igårkväll finns kvar i kroppen idag och det är jävligt ovärt.
men - en till kopp kaffe och några fler cigaretter och sen kanske jag pallar starta dagen.
paranoia i duschen.
tänkte att en dusch skulle lugna nerverna lite.
men icke - jag blir alltid så paranoid när jag duschar. jag vågar inte blunda när jag sköljer ansiktet/håret för jag får för mig att någon kommer stå bakom duschdraperiet när jag öppnar ögonen. jag får hörselhallisar och hör hur någon är inne i lägenheten. jag stänger av vattnet för att lyssna tusen gånger. pulsen rusar och jag får svårt att andas.
mitt psyke är alltid som skörast på kvällar och nätter. pallar inte av någonting.
overkligheten.
jag har fastnat i overkligheten. har ingenting att hålla fast vid och allt känns så irrigt.
det blåser storm innanför revbenen och huvudet attackeras av en naken äckelgubbe.
tanken att självskada dyker upp med jämna mellanrum.
men jag orkar inte gå igenom alla känslor som följer med blodet ut.
jag ska dricka bubbelvatten och kedjeröka på balkongen.
kärlek och tack för alla era fina ord.
...
"du får styrka,
mod och självförtroende
varje gång
du verkligen stannar upp
för att se rädslan i ansiktet.
du kan säga till dig själv:
"jag överlevde den här hemskheten.
jag kan klara det
som kommer härnäst"...
du måste göra det
du tror att du inte kan."
av eleanor roosevelt.
godmorgon igen.
jag somnade när jag låg i sängen och läste. och nu känner jag mig faktiskt otroligt pigg.
men jag drömmer så hektiskt och kaotiskt. hela kroppen gör sig redo för krig så fort jag somnar, känns det som. vaknar flera gånger med bultande hjärta och har ingen aning om var jag är någonstans. och det tar en bra stund innan jag känner igen mig.
det blir middag hos mamma och pappa lite senare. pallade inte gå dit igår - så det blir idag istället. ska passa på att gosa med mina tre katter där borta också. så jävla värt.
skadad sömnrytm.
och fy fan. jag vaknar varje morgon mellan klockan 04.00-05.00 och tror att det är dags att gå upp. sen tar det evigheter att somna om. men klockan 09.00 vaknade jag av att sirikatten satt i sängen och pep. hon ville ha uppmärksamhet. så vi kelade en stund och sen lämnade jag sängen. men det var knappt att jag var vaken.
och nu sitter jag här i soffan med en energidryck i handen. är helt bortkopplad i huvudet och kroppen vill fortsätta sova. kanske blir det en sväng i sängen tillsammans med boken ändå.
livets syster av edith södergran.
"livet liknar döden mest, sin syster.
döden är icke annorlunda,
du kan smeka henne och hålla hennes hand och släta hennes hår,
hon skall räcka dig en blomma och le.
du kan borra in ditt ansikte i hennes bröst
och höra henne säga: det är tid att gå.
hon skall icke säga dig att hon är en annan.
döden ligger icke grönvit med ansiktet mot marken
eller på rygg på en vit bår:
döden går omkring med skära kinder och talar med alla.
döden har veka drag och fromma kinder,
på ditt hjärta lägger hon sin mjuka hand.
den som känt den mjuka handen på sitt hjärta,
honom värmer icke solen,
han är kall som is och älskar ingen."
20.01
och konsten att skräpa omkring i en lägenhet.
nu vill jag att dagen ska ta slut. får ingen ordning på någonting. humöret svänger och äckelångesten gör sig påmind då och då. jag försöker att sysselsätta mig - men när orken och motivationen sviker så finns det inte så mycket att göra. jag har plockat in disken och vattnat alla krukväxter. druckit pinsamt många koppar te och svenssonmediterat på balkongen. mer än så verkar det inte bli.
jag tänker mycket på alla minnen och ibland undrar jag om de verkligen är på riktigt. tänk om det är en hjärntumör som fuckar upp min hjärna. och vad skulle i såfall vara värst.
book lovers never go to sleep alone.
två böcker som jag ska köpa, så fort de kommer ut i pocket, är;
lift av hanna wikman och i havet finns så många stora fiskar av sara lövestam.
14.07
och den här dagen kommer aldrig igång. men det gör mig inte särskilt mycket. tanken är faktiskt att jag ska ta det lugnt idag. jag behöver ladda batterierna och hinna ifatt orken och motivationen. jag dricker mitt viol-te (med mjölk och viol-honung) och försöker att inte tänka för mycket. det är skönt att bara vara och ha tankeverksamheten i viloläge.
vädret växlar mellan mörka moln och solsken. jag önskar i smyg att åskan ska nå hit. då ska jag lägga mig i sängen och bara njuta av väderkaoset. kanske läsa lite.
dagens blomma;
böcker och lugn.
åh. jag har spenderat nästan hela morgonen i sängen med boken. var bara uppe en snabbis på toaletten och tog morgonmedicinen, sen kröp jag ner under täcket igen.
och nu är lilla stjärna av john ajvide lindqvist utläst. det är en bok som jag verkligen rekommenderar. jag måste faktiskt erkänna att jag gillar den bra mycket bättre än låt den rätte komma in.
så nu har jag scannat igenom bokhyllorna efter ny bok att börja läsa; och det blev ann heberleins en liten bok om ondska. jag har tidigare läst hennes väldigt självutlämnande och starka bok jag vill inte dö, jag vill bara inte leva. och har ni inte läst den - så gör det.
det blir alldeles strax en kaffe och några bloss på balkongen. jag har tänt rökelse här inne och jag tänker att dagens tema är lugn.
sammanfattning;
är äntligen (ja, äntligen) hemma igen.
det har varit en fin midsommar. grillat och mammas hemmagjorda potatissallad. en hel del skratt och bus med barnen. jag har tröstat en gråtande pappa och tagit emot fina ord om att jag är en förebild. har druckit tre alkoholfria öl utan att bli det minsta skenfull. fick panik tusen gånger och ville bara gå hem och gömma mig. jordgubbstårta och sen vattenpipa ute i trädgården. dans och sen somnade 2,5-åringen i mitt knä under en filt.
men, som sagt, nu är jag äntligen hemma. det är tyst och ingen är berusad här hemma. jag har tagit mina seroquel och min zopiklon. ska strax krypa ner i sängen med boken, snuset och sirikatten. i morgon är en ny dag - varken mer eller mindre speciell än den här dagen.
dagens midsommarfitta;
ändrade planer.
okej. jag hoppar apoteket idag. har seroquel så att det räcker t.o.m. tisdag, så jag kan lika gärna hämta ut dem på måndag. har psykolog då, så jag har ändå vägarna förbi apoteket.
jag har nämligen noll ork. plus att jag vill diska och plocka i ordning här hemma innan det är dags att promenera bort till moster för att "fira" midsommar. gillar att komma hem till ett hem som är i ordning helt enkelt. en bäddad säng, ingen smutsdisk och inga kläder på golvet.
sirikatten ligger i badrummet och sover och jag ska strax göra mig en kaffe. och ta några bloss på balkongen. livet blir mer behagligt om en lever i lagom takt. jag pallar inte stress.
11.53
jag är handikappande trött och orkar ingenting. verkligen ingenting.
sovit så jävla oroligt och vid klockan 05.00 var jag redo att lämna sängen.
ska försöka få ordning på mig själv och sen cykla till apoteket. suck.
evigheter.
oh. jag kommer precis från badet. det var evigheter sen jag tog ett bad känns det som.
det får mig alltid att slappna av. fastän att jag nuförtiden aldrig har ro att ligga kvar särskilt länge. men nu hade jag boken som sällskap. och som alltid en sirikatt på badkarskanten.
jag lyxar också till det med en (alkoholfri) öl ikväll. det var också evigheter sen.
jag hoppas på att få komma i säng rätt tidigt ikväll. i morgon måste jag ner och hämta ut mer seroquel på apoteket. tydligen är det en sådan dyr medicin att de inte har den på lager.
och sen på eftermiddagen/kvällen blir det grill hos moster. jag hoppas på en lugn midsommar. jag tänker inte ens drömma om en vit midsommar - för vissa är alldeles för glada i spriten. men jag är nykter och stolt.
balkongstatus;
jag bytte ut de rangliga penséerna mot en ny planta. vet ej vad den heter - men fin är den.
jag klarade inte av att slänga de fina blommorna - så jag klippte av alla blommor på penséen och satte dem i en konservburk på bordet istället.
12.20
jag har fastnat inuti mig själv.
jag sitter i soffan och stirrar på den lilla skärmen och flyr livet en stund. jag tänker att det är okej. det kan behövas ibland. alla kan behöva det. det kan inte bara vara mig det är fel på.
glass och bok på balkongen hjälper mot ångest.
bli min vän på egen risk.
jag avskyr hur sjukheten har mig i sitt grepp. jag får vänner att börja gråta - för att jag inte klarar av att träffa dem. men jag finner ingen ro till att orka mig utanför lägenheten. jag har inte valt det här tillståndet. jag önskar mig en annorlunda vardag. jag vill inte vara i det här.
jag är för sjuk för att vara en bra vän. nu har ni blivit varnade.
...
och jag erkänner; jag hade sex med henne.
jag vet att jag nekade.
vi gjorde allt du någonsin drömt om.
...
men god morgon då. jag lyckades somna igår, men det tog sin lilla tid.
nu har jag hinkat i mig kaffe och väntar på att energin ska ta mig med storm.
jag ser fram emot en cykeltur ner till stationen. annars är jag rätt off.
jag blir lurad varje gång.
jag gick och la mig för att läsa lite innan det var dags att sova. och jag var faktiskt riktigt trött.
men sen började ångesten kräva uppmärksamhet och jag började tänka på HAN och hans hemskheter. så nu sitter jag i soffan med en kopp te och ångesten sliter i mig. men jag orkar inte minnas, jag vill inte minnas. varken min kropp eller min hjärna vill tvingas tillbaka. allt är äckligt och jag blir äcklig. skuld, skam och rädsla.
jag tycker att det borde räcka nu. jag behöver min sömn och jag vill ha min kropp ifred. tack.
jag är nu vaken på fyra olika sovmediciner. vilket gör mig otroligt långsam.
paparazzi.
åh. jag sitter här i soffan och är allmänt trött. men lite ego-bilder orkar jag minsann med.
jag + röda cykeln = sant.
mitt i det blåsiga balkonghänget så ringde mamma. hon sa att min cykel var lagad och stod hemma hos dem. yey. som jag har saknat min fina röda cykel (med barnstol på pakethållaren, haha). nu är vi tillsammans igen.
så nu har jag hunnit med lite mat hos mamma, bus med pojkarna och fika hos moster. allt liksom bara rullade på. och slutligen fick jag sätta mig på cykeln och ta en premiärtur hemåt.
nu står den inlåst i cykelförrådet. men inte så länge till; i morgon ska jag till psykologen i grannstaden och jag tänker cykla ner till stationen. och jag ska njuta av varje tramptag.
måste ut på balkongen och vattna lite. och sen blir det kvällens sista koffeinkaffe tillsammans med några bloss på balkongen. jag tänker sådana där djupa lungbloss så att ångesten/äcklet bränns bort. jag orkar inte ha honom i huvudet något mer. jävla äckelgubbe.
siesta på balkongen.
jag är rastlös och orkeslös. en förfärlig kombination.
har legat i soffan en stund och läst. men jag kan bara koncentrera mig i korta stunder. och det är frustrerande. men nu verkar det vara skönare väder ute - så jag satsar på balkongen, cigaretter och viol-te. plus att sirikatten har vaknat, så hon gör nog mig sällskap där ute.
och - jag nojjar fortfarande inför psykologbesöket i morgon. jag är så tröttsam.
bara en massa nonsens.
mitt tvättmedel tog visst slut. typiskt. men det får bli att tvätta lakan plus handdukar en annan dag i veckan. tanken är ju att jag snart har min cykel här och då kan jag cykla till willys närsom. älskade cykel.
men det är rätt skönt att inte "behöva" tvätta halva dagen. nu kan jag lägga mig i soffan med boken och bara ta det lugnt. har psykologtid i morgon och jag är alltid så orolig och ångestfylld dagen innan. så har det varit i flera år nu. men samtidigt vet jag att jag gör framsteg. så jag försöker att släppa all oro.
har tre paket som jag måste kolla frakten på i morgon också. det är fyra ponies som jag har sålt. och det innebär 730 kronor till tatueringskassan. helt fantastiskt. hoppas på att få sålt några fler ponies.
inte nödvändigtvis en god morgon.
och hej. jag har huvudvärk, ångestkryp i hela kroppen och jag har drömt kaotiska drömmar hela natten. men klockan 11.00 är det dags att börja tvätta. så det finns ingen möjlighet att krypa ner i sängen igen.
jag ska försöka skaka av mig det äckliga ångestmonstret. jag vet bara inte hur.
jag har visserligen världens finaste sirikatt som ligger här på soffbordet, bakom datorn. och hon är magisk. hon är fantastiskt bra på att skrämma bort ångestmonster.
och än en gång så vill jag tacka för alla fina kommentarer jag får. tack.
fokus ångest sömn.
har precis kollat film. legat i soffan och bara varit. det var längesen jag klarade av att hålla fokus genom en hel film. mina tankar vandrade inte iväg särskilt ofta alls. guld.
och jag är trött. hoppas på att kunna gå och lägga mig och somna snart.
vore inte helt fel att krypa ner i sängen, läsa några kapitel i boken och sen sova. jag har lite sovmorgon i morgon - börjar inte tvätta förrän klockan 11.00.
kvällsångesten gör sig påmind och jag suckar högt för mig själv. jag tycker att det räcker nu.
en koffeinfri kaffe och några bloss på balkongen låter som en bra idé.
älskade hem.
ja, hejsan.
och nu är allt städ avklarat. hela lägenheten luktar citronsåpa.
jag tänker och snurrar runt i tankarna. jag försöker att ta avstånd från personer/situationer/saker som har med mitt "förflutna" att göra. sådant som innebär detruktivt alkoholdrickande och pillerfester. köpa och sälja tabletter - att ständigt leta efter ett piller som löser problemen. nej tack.
jag försöker att "lita på" psykvården. jag tänker att jag enbart ska ta de mediciner jag är ordinerad och i rätt dos vid rätt klockslag. och det har gått fantastiskt bra. har varit alkohol- och piller-nykter i snart tolv månader. och jag trivs.
visserligen plågas jag dagligen av flashbacks och jag har konstant ångest (mer eller mindre). men jag vet att jag gör rätt. jag känner det. och jag gör det för sirikatten. jag tänker inte leva i dimman när jag har en levande varelse att ta hand om. hon förtjänar allt - och det innebär bl.a. en "mamma" som är klar i sinnet. inga kemiska substanser.
det är min nya livsfilosofi.
städning deluxe avklarad.
alltså - hurra. jag fick värsta städrycket. har dammat hela (jävla) lägenheten och dammsugit ordentligt överallt. nu är det bara badrummet kvar, men det tar jag senare. känner att jag behöver en kaffepaus.
det är en skön känsla när hemmet är rent och i ordning. då är det lättare att ordna med kaoset där inuti. inte för att jag tänker ägna mig åt ångesten. den får inte en minut ens.
13.31
och jag går runt här hemma och skräpar.
har ingen motivation - så därför blir inte dammsugningen gjord.
försöker att hitta peppen. men det är lönlöst.
allt jag har lyckats göra är att byta kattströ i siris låda och hälla upp diskvatten.
jag tänker så här;
en kopp kaffe och några cigaretter på balkongen.
sen måste jag orka ta tag i dammsugningen. punkt.
älskade kattkorven.
igår kväll somnade jag med näsan intryckt i sirikattens päls. det verkar som om att även hon gillar de nya huvudkuddarna. hon sover på sin kudde nästan hela nätterna. det är helt underbart att ha kattkorven i sängen. det blir så mycket lugnare i mig och jag kan somna avslappnad.
jag vaknade runt klockan 09.00 och stäckte mig efter boken - lilla stjärna av john ajvide lindqvist. läste drygt en timme och sen lämnade jag sängen för kaffe och cigarett. och nu sitter jag här i soffan. är rätt orolig i kroppen och känner rastlösheten krypa i ryggraden. orka.
funderar på att kolla om det finns någon ledig tvättid idag (alt. i morgon). vore skönt att få tvättat. innan det blir massor av smutstvätt. vi får se.
nu blir det iaf en till kopp kaffe och days of our lives. yey.
...
och jag orkar bara inte hantera det här. jag försöker sätta ord på det som skär som knivar i hjärtat. men stämningen är sur som gammal mjölk och tårarna rinner på insidan. fuck it.
erbjud mig en operation, tack.
och jag har svårt att skaka av mig äckelkänslorna. de tar så lätt över och jag ger mig direkt. det vore så mycket enklare om en bara kunde operera bort minnen. öppna upp och skära bort en del av hjärnan - den delen som minns svettiga händer och gubbkuken. fy fan, säger jag.
baby billie x 2.
har varit hemifrån en sväng. först hem till moster och passa pojkarna en liten stund. och sen hem till mamma på middag. plus att mamma hade sagt att hon hittade två my little pony på loppis igår - så självklart kunde jag inte hålla mig. hon var säker på att en var äkta hasbro. och visst stämde det;
hon hade nämligen hittat en baby billie (första bilden). och baby billie tillhör mitt favorit-set best friends ponies. nu har jag två exemplar av baby billie (andra bilden), men jag har inga planer på att sälja någon av dem. visserligen är den som mamma hittade klippt i både man och svans. men det gör mig inte alls särskilt mycket - det är bara att rehaira. det får bli ett framtida projekt helt enkelt.
jag har petat ner klockan 20.00-medicinen i magen och ska strax göra mig en kopp viol-te.
balkongstatus;
blomman för dagen slingrar sig för fullt och verkar få knoppar redan.
och min hängpelargon växer och har fått en massa knoppar. yey.
trött trött trött.
jag har så svårt att lämna sängen på morgonen. är så förbannat trött och orkar knappt röra på mig. tänker att det kan bero på ökad seroquel-dos plus dubblad dos paroxetin. jag vet inte. men jag gillar att skylla allt på mina mediciner. de har ju alltid pinsamt många biverkningar.
regnet öser ner och jag njuter. det här blir nog en bra dag.
dagens böcker;
norrlands svårmod av therése söderlind.
fågeln som vrider upp världen av haruki murakami.
en liten bok om ondska av ann heberlein.
lilla stjärna av john ajvide lindqvist.
hultsfred - linköping. linköping - hultsfred.
hemma igen. det har varit en fantastisk dag. jag kan lugnt säga att vi gjorde ikea ordentligt. vi var faktiskt där inne i två omgångar. jag och caroline kan minsann.
jag hittade det jag skulle ha och lite till. alldeles lagom faktiskt. har bl.a. en ny tvättkorg här hemma, några fler krokar, toaborstar och nya huvudkuddar till sängen. och självklart kunde vi inte låta bli bokhandeln - så jag är fyra pocketböcker rikare. och ett par tygskor på rea (på din sko, inte bokhandeln) för 79 kr. inte så illa pinkat. och sen köpte jag viol-te och viol-honung.
nu är jag trött, skitnödig och kaffesugen. pusshejdå.
pepp.
jag må se ut som en blek halvdansk - men fan vad pepp jag är. där innerst inne.
finpralin och ikea.
vill väl inte påstå att jag har sovit särskilt bra under natten - men jag klarade ändå av att lämna sängen klockan 07.00 utan problem. det är ju lite snurrigt med ojämn sömn. men just idag bryr jag mig faktiskt inte.
jag ska iväg på roadtrip med finpralin caroline. vi ska åka till ikea. skrev en blygsam inköpslista igårkväll. men mest tänker jag att det är skönt att komma iväg lite. och det blir ju ännu finare när en har ett fantastiskt sällskap.
jag har precis kommit ut från duschen. sitter här i soffan iklädd morgonrock och äter ett frukostäpple. blir att göra lite mer kaffe också. och bara ta det lugnt.
puss och tack för era kommentarer.
snälla, gå och dö. tack på förhand.
fan. jag irriterar mig på att psykopatknarkar-grannen fortfarande lever. han skulle göra världen en tjänst om han dog. det vet jag med säkerhet att flera håller med mig om. tack för mig.
15.32
och nej - det blev ingen psykolog idag. mest pga nattens sömnlöshet och lite pga det taskiga ösregnet. men det känns helt okej. fick en ny tid redan på onsdag - så jag ska försöka samla ihop mig tills dess.
har varit iväg på willys och handlat lite. men jag glömde inköpslistan hemma och då blir det alltid katastrof. kom hem med tusen olika bindor, kattgodis, ben & jerry's och en stock snus. det är sannerligen fantastiskt när huvudet fungerar.
ska ta min något försenade klockan 14.00-lyrica och sen göra en kopp starkt kaffe. och sen sätta mig på balkongen. min fina hängpelargon har fått en hel del knoppar. yey. vardagslycka.
07.25
regnet vräker ner och jag har bomull i huvudet. känner mig allmänt opepp. vill bara krypa ner i sängen igen. jag vill inte behöva ge mig ut i regnet. jag vill ingenting idag. jag orkar bara inte.
har sovit oroligt och vaknat hela tiden. ångest och allmän förvirring har gjort det svårt att somna om igen. så - en timme innan alarmet skulle ringa lämnade jag sängen.
och nu sitter jag här i soffan. orkar fan inte ens göra mig en kopp kaffe. på den nivån är det.
du ska inte få nå mig.
jag har pappas förlovningsring i en kedja runt halsen.
jag låtsas att den skyddar mig mot döda pedofiler.
en cigarett - en skvätt energi.
det är ändå något fint i att sitta på en småkall balkong och kedjeröka.
jag lyckades hitta lite ny energi - och hurra; jag fick på mig anständiga kläder.
klockan 14.00-lyrican ligger i magen och en kopp kaffe väntar på mig.
det vore bra ironiskt om jag inte skulle klara av den här dagen.
den är inte särskilt olik de andra dagarna. pepp och kärlek till er, till mig.
och ångesten. alltid ångesten.
var tvungen att lägga mig i soffan under filten och blunda hårt. har så mycket oro och ångest i kroppen - ingenting tycks fungera idag. jag kan inte hantera övergreppen. jag kan inte hantera mig själv. det blir alldeles för mycket alldeles för ofta nuförtiden.
men i morgon psykolog och jag försöker redan nu våga vara ärlig. jag vill sluta låtsas vara balanserad. det finns ju inte i min värld överhuvudtaget. jag är kaos, isolering och självskadande. inga rosa moln. inget lugn.
och patetisk. så patetisk.
jag minns att min förra läkare ordinerade promenad i skogen vid ångest. jag berättade för henne att jag nästintill alltid har ångest tjugofyrasju. hon tyckte fortfarande att jag skulle ta en promenad. så ja - antar att jag får promenera runt i skogen hela dagarna långa. läkarens ordination. jävla skitkärring. brinn upp och dö, tack.
och kaffe. starkt kaffe.
hej då my little pony. och hej tatuering.
åh. drar mig för att gå igenom min my little pony-samling. behöver sälja av lite för att få pengar till en tatuering. är väl inte så att jag har svårt för att skiljas i från dem (eller ja, lite då), det är mer det här att ta tag i att fota dem och lägga ut auktionerna. hatar sånt småpet. har absolut noll ro till att pyssla med det. det tar bara emot.
trött. så in i helvete trött.
nu är jag trött på att vara trött. trött på att drömma seroquel-drömmar. trött.
vad dagen har att ge har jag ingen aning om. men jag tänker att jag inte ska göra särskilt mycket alls. jag har fastnat. kan inte sluta tänka på hemskheten. men så blir det ibland. går liksom inte att göra så mycket åt det, tyvärr.
ska hinka i mig kaffe och ska försöka blunda med de inre ögonen - de som minns allt.
...
jag mår illa av hans gamla tänder. och hans händer som river ivrigt.
det ska inte kunna hända. inte ens en dag gul som gullvivor.
men ack så fel jag hade. han tog mer än vad han behövde.
och här står jag som ett fån. hugger i kroppen utan att gråta.
nu kan jag refrängen utantill. tra la la la.
och jag bröt isoleringen.
har haft en heldag hemma hos finingen nicole. vi ses alldeles för sällan - och mycket beror på min tendens att isolera mig här hemma. men fan - det är lika fint varje gång jag får träffa henne. och frank förstås - han är bra charmig den hunden.
jag och nicole hinkar alltid i oss kaffe (jag menar verkligen hinkar) och pratar om ditten och datten. livsviktiga saker och en hel del trams. men det får mig att må bra - för jag kan släppa fasaden när jag är med henne. tack.
jag är helt knarkskakig av allt kaffe - och har en envis overklighetskänsla. men det känns bra - jag orkar livet en stund till minsann. plus att jag aldrig skulle klara av att vara utan sirikatten. så nog får det bli alive som gäller.
puss och hej - nu ska jag byta kladdigt mensskydd och faktiskt göra mig en (koffeinfri) kaffe.
note to myself.
kom av mig mitt i ångesten och började pyssla med min luktärt istället. klippte ner den lite - så att den förgrenar sig bättre. och så rotade jag fram två blompinnar som den får stödja sig emot så länge. tänker att jag ska ordna något annat - ta några pinnar och göra någon snygg klätteranordning t.ex. eller så har kanske mamma något hemma som jag kan använda.
och min pensée fick alla vissna blommor borttagna och den ser genast mycket bättre ut.
och jag känner mig genast bättre. det krävdes inte mycket för att klara av att lämna ångestbubblan - men jag tycks glömma det varje gång. jag måste försöka lära mig att om jag sysselsätter mig - så brukar ångesten lätta ganska snabbt. note to myself helt enkelt.
18.06
och pang - jag gick rätt in i väggen. ja, inte bokstavligt talat. men ångesten tog över och jag orkade inte hålla emot. jag har inte de krafterna idag. jag försöker tillåta mig själv att falla tillbaka då och då. annars blir alldeles för mäktigt och jag tar mig aldrig ur skiten.
och jag känner mig alltid lika patetisk efter varje jävla bottendopp.
vardagen.
simone de beauvoirs hjärta.
det blir en hemma-dag. alltså inget besök hemma hos nicole och frank. suck. det är monstermensen som stoppar mig - jag får springa på toa stup i kvarten. och självklart hittar jag inte min menskopp. så jag får använda vanliga bindor - och de håller inte hela vägen märker jag. borde väl snarare ha en hink mellan benen. jag hoppas på att mensen lugnar ner sig snart - så att jag kan lämna lägenheten utan att bli nerblodad.
jag läste ut francys evangelium (av amanda lind) igår och jag väntar spänt på att francys testamente ska ges ut i pocket. hela idén om en brud som styr undre världen och maffian ger mig kalla kårar. så jävla underbart. jag vill gifta mig med francy. jag tror att hon finns - hon måste finnas.
och självklart är jag alldeles för rörig i huvudet för att palla välja ut en ny bok att läsa. jag får alltid sån beslutsångest när det är dags att påbörja en ny bok. finns ju så många att välja på - har typ miljoner olästa böcker här hemma. fy fan - jag är så tragisk. hur svårt kan det vara på en skala att välja ut en bok - uäh.
så - därför måste jag bestämma mig för en bok NU.
...
och det blir; simone de beauvoirs hjärta av ann-marie ljungberg. så där. ingen återvändo.
dagens mensbild;
...
och det kom ännu en ny dag. jag är helt väck i huvudet - drömmer och sover så jävla oroligt. jag vaknar med den förbannade ångesten flåsande i nacken. är det för mycket begärt att be den att åtminstone sova på nätterna, suck.
nu har jag lite kaffe i kroppen och efter att energin har tagit mig med storm (as if) så promenerar jag hem till nicole och frank. är väl på tiden att jag lämnar lägenheten lite.
livet - en picknick med taggtråd i röven.
gick till moster en snabbis. mamma skulle dit - så jag gick dit för att hämta min nya tygkasse. mamma och jag beställde varsin tygkasse med 50-tals-porslins-jättesnygga-mönstret picknick av marianne westman. tygkassen görs i nytryck av almedahls och jag älskar den.
annars så rinner mensen konstant ut ur min fitta. jag har knappt varit med om dess make innan. det är helt otroligt. det bara pumpar ut blod. och ja - det är ungefär lika roligt som det låter. buhu. en koffeinfri kaffe och lite soffhäng. sen får det bli sängen, boken, katten och snuset. i vanlig ordning.
jag hoppas på lugna drömmar och en balanserad sömn i natt. jag är helt slut och kommer kollapsa om det inte blir lite ordning på vardagen. idag har jag varje minut varit nära ett sammanbrott - jag är så handikappande orkeslös. och ångesten har kunnat härja fritt.
positiva ångestmonster.
nu är tvättandet färdigt. tog mindre tid än vad jag trodde - men det gör ju inget direkt. skönt att få det gjort bara. har även lyckats få ner lite mat i magen och bäddat med rena sängkläder. nu är det avkoppling på schemat; hur avkopplande det nu är med ångestmonster och flashbacks. fuck.
men jag tänker att om jag tänker positivt på tillvaron - så vips vänder hela jävla skiten. haha.
mens, gäspningar och kaffe.
jag är så förbannat trött. fysiskt (och psykiskt).
tänker att jag, så fort tvättstugan är avklarad, ska krypa ner i soffan med boken. kanske sova en halvtimme eller så. det skulle verkligen behövas. jag fungerar inte alls. och kaffe hjälper inte mot tröttheten. oh. jag blir så frustrerad. och så äckel-mensen.
att det ska vara så svårt att lyckas snickra ihop någon slags balans i livet. jag förstår inte.
kaotiska natten.
en natt fylld av kaotiska drömmar.
och jag har fortfarande svårt att skilja nattens drömmar från verkligheten.
men tvättstugan är bokad och jag ska göra allt för att inte fastna i nattens drömmar. de var faktiskt riktigt obehagliga. de innehöll bl.a. psyket, sprutor och queerfeministflator från göteborg. jag undrar jag om det är seroquelen som ger mig de här äckeldrömmarna.
allt är så jävla tröttsamt.
oh. snart är den här dagen slut. jag längtar. har elaka ångestkrypningar i hela kroppen och huvudet är helt nollställt. och jag är så in i helvete trött på mina humörsvängningar - de tar så mycket energi och jag tappar orken. vill ingenting. orkar ännu mindre.
klockan 22.00 är det okej att ta nattmedicinen och sen hoppas vi på sömn. tack.
blod.
har varit på willys med mamma, moster och barnen. det var faktiskt på tiden att jag handlade, har levt på luft de senaste dagarna. typ så.
och när jag kom hem så var jag helt ner-mensad. tack provera, nu vet jag att du fungerar. uäh. och nu minns jag hur underbart det är att inte ha mens. lätt att vara efterklok.
ska försöka laga lite mat och sen blir det en dusch. det är ungefär det min energi räcker till.
kärleken.
varför.
jag är nollställd idag. orkar inte befatta mig med mina känslor. jag försöker att bara existera. det får räcka så idag.
det är så lätt hänt att jag fastnar i de onda tankarna. jag trasslar in mig och kommer inte därifrån. jag tänker varför och varför varför varför igen.
det är tusen minnen som fortfarande ligger begravda och jag vill ha det så. jag önskar hela tiden att jag på egen hand kunde få bestämma vad som får visa sig ovanför ytan. men självklart så fungerar det inte så. uh.
jag har en disk att diska och sen ska jag sortera tvätt - var faktiskt nere och bokade en tid i tvättstugan, så det blir att tvätta i morgon. känns skönt med lite småplaner.
och en massa kärlek till mina läsare.dagen dagen dagen.
idag känns livet lite lättare och ångesten gnager inte så förfärligt längre.
och - idag firar jag 11 månaders nykterhet. helt overkligt faktiskt.
...
jag satsar på att sova bort hela dagen. jag orkar inte vara vaken.
sova - ja tack.
nu orkar jag inte vara vaken något mer. det krigar i huvudet och han plågar mig om och om igen. jag kan inte stänga av - vet inte hur.
ska bara orka lämna soffan.
sen blir det en sista kvällscigarett och sen boken, katten, snuset och sängen. orka.
17.18
och - självklart somnade jag i sängen när jag läste.
men det var skönt att få sova en stund faktiskt. det var evigheter sen jag sov något mitt på dagen. och jag behövde det. plus att min gosiga siripiri kröp ner i sängen hos mig. det är svårt att hålla sig vaken bredvid en spinnande katt minsann.
jag har bestämt mig för att ta tag i dammsugningen nu när det inte är så varmt här inne. regnet fortsätter att falla där utanför, så det vore dumt att inte passa på nu när luften är sval och behaglig. så ciao.
jag ska bli vän med mina piller.
och puh. jag orkar inte med mig själv idag. hos psykologen talar jag i gåtor och får ingen ordning på vad som faktiskt händer när en dör. jag snurrar in i mina kaostrådar och kan inte ta mig ur. jag är fortfarande förvirrrad.
men det var inga problem att få ta hand om medicinerna på egen hand. jag som nästan hade föreberett ett övertalningstal. haha. men nu ligger alla medicinförpackningar i en snygg box med rosor på. och där ska de ligga.
jag satte mig och delade en dosett precis när jag kom hem - så nu ligger den redo i bokhyllan. jag ska fan klara det här.
medicinerna ska tas vid rätt tidpunkt och i den dosen som jag är ordinerad. punkt.
jag njuter av att det är en regnig dag. luften är helt fantastisk. och som tur är så regnar det inte in på min balkong - så jag kan sitta där och chillaxa fastän att det regnar. det kallar jag vardagslyx.
men hej och hå - nu ska jag dricka upp mitt kaffe. sen blir det sängen, snuset och boken. ska försöka lura ångesten genom att fokusera på annat än gubbäcklet.
(och - den där eventuella frågestunden blir inte av. haha. pinsamt få som visade intresse.)
...
fan. jag lackar ur på personer som kommenterar min blogg enbart för att få fler följare (på t.ex. bloglovin). vad är meningen med det egentligen?
jag har en ikon att klicka på för att de som använder sig av bloglovin ska kunna följa min blogg om de vill. men sen gör det detsamma för mig hur många följare jag faktiskt har.
så snälla; om ni bara är ute efter att fiska följare - så skriv inte till mig. tack.
jag och min kära balkong.
gick hem till mamma förut och fick lite middag. och så passade jag på att mysa med de tre katterna; mozart, kosmos och sally. mina finaste.
sen tog vi med oss kaffe och kaka ut på baksidan och satt och pratade. mamma och jag pratar gärna göteborska med varandra - så det blev det en hel del av.
mamma planterade om lite plantor och jag fick en salviaplanta och en pelargon med mig hem. så nu är min balkong ännu mer lummig och skön. plus två snygga sittdynor - så slipper jag släpa med mig extratäcket ut hela tiden.
jag älskar min balkong. den är hemma - men ändå utomhus. kan liksom inte bli bättre för ett psycho som inte riktigt klarar det sociala alla gånger.
jag petade ner klockan 20.00-medicinen lite sent ikväll, men det gör inte så mycket. jag ska vattna på balkongen och plocka in disk i köket. jag försöker att inte nojja inför psykologen i morgon. och det går faktiskt förvånansvärt bra.
ska knyta fast lite kökssnöre som min blomman för dagen kan klättra på. den växer som tusan och jag ser fram emot när den börjar blomma. det är helt fantastiska blommor.
nu ett stort glas med kallt bubbelvatten och en cigarett på balkongen. den fantastiska balkongen. jag behöver fan ingen ångest.
dagens boktips;
jag måste bara tipsa om en bok som jag rekommenderar starkt.
det är boken en dåre fri av beate grimsrud. det är en skrämmande, gripande och emellanåt varm berättelse om eli och pojkarna som bor i elis huvud.
jag hade svårt att lägga ifrån mig boken och jag älskar språket som beate använder sig av.
alla bokdårar borde äga ett exemplar av den här boken. och ni som läser mer sällan - spring genast till närmaste bibliotek och låna den.
och här är förlagets beskrivning av boken: romanen "en dåre fri" handlar om skörhet och styrka. om författaren eli som lever med sin psykos, utvecklas och kämpar. med sitt magiskt lysande språk öppnar beate grimsrud dörren till en fascinerande och gripande värld.
och självklart tar jag tacksamt emot boktips.
brännande lungbloss.
och jag får fan ingen ordning på dagen. är helt väck i huvudet. känner mig avslagen och sönderdeppad.
jag orkar inte ha honom i huvudet och i kroppen. det får liksom räcka nu. tjugo år är en lång tid att ta igen. jag önskar tusen gånger om att jag istället kunde ha glömt bort för gott.
jag har psykologen i morgon. och jag känner mig redan nervös, som alltid. jag vill komma dit förberedd - samtidigt som jag har lovat mig själv (och psykologen) att sluta upp med att komma dit redo.
men det är skrämmande att komma dit med känslorna hängande som lösa trådar i huvudet.
gjorde mig precis en kopp kaffe och ska sätta mig på den regnsvala balkongen en stund. prata med sirikatten och röka brännande lungbloss. och hoppas på att den brännande röken en dag tar död på resterna från honom, de som enivst skvalpar omkring i mig.
bla bla bla.
uh. jag är inte riktigt med idag. jag sover så jävla dåligt. drömmer en massa konstigheter och vaknar stup i kvarten. helt meningslöst. huvudet är helt kaotiskt. jag klarar inte av att tänka.
tänker att jag går och lägger mig igen och läser. är noll pepp på någots slags liv idag.
en eventuell frågestund på bloggen.
jag sitter och funderar på om det skulle vara en bra idé att kanske ha en frågestund här på bloggen. jag ser ju att det är en del som faktiskt läser min blogg.
men det vore ju urpinsamt om jag startade en frågestund och sen kommer inga frågor. haha.
så - vad tycker ni; en frågestund eller inte?
den tröttsamma karusellen - mitt liv.
och hej. nu är jag äntligen hemma. det var liksom på tiden. mitt humör har pendlat mellan gråtkänsla och skrattsjuka. jag orkar fan inte med mig själv. jag tappar humöret så jävla snabbt - det är en tröttsam karusell jag sitter på.
men - jag hittade tre my little pony-kammar på loppis. alltid något. jag är lite glad över att jag överhuvudtaget kände igen dem. men ibland vill det sig. och det lönar sig att leta i alla små lådor, askar och påsar. jag samlar väl egentligen inte på kammar/borstar - men det är som allt annat mlp-relaterat som hittas på loppis; det får stanna här hemma. jag kan ju inte låta bli att köpa det liksom. det vore ju en dödssynd.
och i brevlådan hittade jag ett stort kuvert från vimmerby folkhögskola.
yes - tänkte jag. jag har ju sökt till en av deras sommarkurser; konstdagar för psykiskt funktionsnedsatta och var så himla pepp.
men tyvärr är den kursen inställd p.g.a. för få sökande. ni kan ju förstå besvikelsen. ack ack.
nu ska jag göra mig en kopp koffeinfritt kaffe (nya regler gäller här hemma; ingen koffeinkaffe efter klockan 19.00) och ta en eller två cigaretter på den kvällsskuggiga balkongen.
och tack för att ni läser min blogg. har det senaste märkt att statistiken sakta men säkert har stigit och det värmer. all kärlek till er.
john blund missköter sitt jobb.
jag har knappt fått någon sömn i natt. har vaknat hela tiden och haft ångest. så jävla ovärt.
klockan 06.00 gav jag upp och gjorde mig en kopp kaffe. satt på balkongen och njöt av tystnaden och den svala luften. och självklart hade jag en sirikatt som sällskap.
idag står självömkan på schemat. och en kort loppistur med mamma. det känns lagom. jag har fastnat i seroquel-dimman och lär nog bli där en stund. men vad gör det om hundra år.
att lukta på tryggheten.
och tiden bara försvann. jag förstår inte hur. det har känts som om att allt bara har slow motion:at hela dagen.
men jag har lyssnat på mig själv och har mest bara umgåtts med sirikatten och boken. några snabba vändor på balkongen - men det har varit alldeles för varmt där ute.
men nu är disken diskad och solen lämnar snart balkongen. då ska jag lägga mig där ute och läsa ut boken. har lite separationsångest redan - för boken är så fantastisk. men jag tröstar mig med att jag har fler bra böcker här hemma som väntar på att få bli lästa. jippi. vad vore livet utan böcker.
och - jag tänker att jag ska börja ta hand om mina mediciner på egen hand igen. jag har snart fått den delad i dosett, av sjuksköterska på öppenpsyk, i snart ett år. och jag vill klara av sjukheten på egen hand. jag är så envis.
plus att nu under sommaren så kommer ju semestertiderna och då vet jag inte hur kontinuerligt jag kommer kunna hämta mina mediciner på mottagningen.
har psykologbesök (plus medicindelning) på fredag - så jag ska ta upp det då. det är ju jag själv som bestämmer, jag bad själv om att få medicinen delad. och jag tror absolut inte att varesig psykologen eller sjuksköterskan (eller läkaren för den delen) kommer sätta sig emot mitt beslut.
så fort svetten har slutat rinna så ska jag göra mig en kopp kaffe. och så måste jag leta reda på sirikatten och pussas lite. och lukta lite på henne - hon luktar trygghet.
dagens bild;
piller.
tänker på alla jävla mediciner som far omkring i min kropp. jag undrar vem jag skulle vara utan dem. om det ens skulle gå att vara någon överhuvudtaget utan medicinerna.
jag är bara så trött på alla piller. jag gav dosetten fingret förut och kände mig överlägsen i en ynka sekund. sen försvann det och jag tog snällt min 14.00-medicin.
jag har läkarsamtal vecka 26 igen och jag känner mig tvingad att känna efter och lära känna seroquelen - men jag vet inte, den verkar så blyg och jag märker knappt av den. puh.
som tur är.
jag sitter ute på balkongen och läser. men tankarna krigar och jag får ingen ro.
jag vet inte ens vad tankarna vill. jag orkar inte lyssna.
jag vill rymma in i bokens värld - men något håller mig tillbaka. så jävla ovärt.
som tur är så har jag underbara sirikatten.
06.47
jag vaknade för drygt en timme sen och jag kan för hela världen inte somna om.
har ätit lite havregrynsgröt med ananas och kokosflingor. och antar att det får bli en kaffe innan jag lägger mig i sängen och läser. är inte alls pepp på att vara vaken. jävla livet.
puckot jag har varit ute i solen. igen.
att avsluta en svettig dag med en sval dusch är verkligen fantastiskt.
men självklart har jag bränt mig i solen (igen) - så huder bränner trots en svalkande dusch. men jag har enbart mig själv att skylla. jag glömmer liksom bort att smörja in mig med solskydd - för jag tänker ju att jag trivs bäst i skuggan och inte kommer vistas särskilt mycket i solen. men ja, solen är rätt svår att undvika molnfria och soliga dagar som denna.
tur i oturen är väl att jag har pappas pigment - så jag blir brun snabbt och jag har rätt svårt att bränna mig. alltså - riktigt bränna mig. jag blir röd - men sen brun dagen efter. ah - skit samma.
jag har planterat några skott och pysslat lite med mina krukväxter. de kräver mycket omsorg och jag kan inte strunta i dem. då får jag dåligt samvete - de känns som levande varelser (och det är de ju på ett sätt), så jag måste ju se till att de har det bra.
i morgon ska jag bara vara hemma. ska försöka att bara ta det lugnt; läsa, dricka kaffe och umgås med sirikatten. jag är så såsig i huvudet och behöver ta igen mig. plus att jag inte bör vistas utomhus med min solbrända/solskadade hud. inte ens jag är så dum.
nu en kopp koffeinfritt kaffe och lite tv. sen runt klockan 22.00 tar jag dagens sista mediciner och hoppar ner i sängen - tillsammans med snuset, boken och katten.
...
det är svårt att inte känna allt fysiskt. varenda rörelse och de tjocka gubbfingrarna med skitiga naglar. jag glömmer helst. men kroppen har tyvärr ingen on/off-knapp.
och jag blir så medveten om min kropp när sommaren är här och en har mindre kläder på sig. det äcklar mig. för den glömmer aldrig.
huvudet kan jag lura med tabletter och böcker. men kroppen - inte.
magi.
men jodå. jag tror att jag har sovit en hel natt - nästan. vaknat upp några gånger av att jag pratat högt i sömnen, men har kunnat somna om direkt. och klockan 09.30 vaknade jag och kände mig utsövd. vilken magi.
känner mig lite bäng i huvudet - men det är inget ovanligt, så det ska nog gå bra.
har gjort mig en kaffe och tagit en cigarett på balkongen. det är så skönt där ute nu, innan solen har nått hit.
men jag tror att jag lägger mig och läser lite faktiskt. har lite svårt att få ordning på tankarna och vill inte starta den här dagen med ångest.
dagens balkong;
medicinförvirring.
jag har landat i lugnet nu. har suttit ute i skuggan på balkongen och läst. gjorde mig en stor kopp starkt kaffe och drack den långsamt. även sirikatten har chillat på balkongen. hon tycker om att ligga på bordet och spana efter småkryp.
annars är jag lite förvirrad. vet inte riktigt när jag ska ta mina seroquel.
nu klockan 20.00 tillsammans med propavan och lyrica, eller senare tillsammans med zopiklon? jag vet liksom inte om jag har dem för att kunna sova, eller för att kunna somna. jag minns inte riktigt vad läkaren sa. men aja, jag får testa mig fram. tycker ändå inte riktigt att de har någon effekt ännu. jag är så jävla otålig. jag vill ha balans nu.
men i morgon ska jag dubbla dosen (läkarens ordination, alltså inget jag själv kommit på).
jag hoppas på en samlad sömn i natt. det skulle vara guld att få somna direkt och sen sova i ett sträck. och gärna vakna upp pigg vid en lagom tid, typ klockan 08.30-09.00.
nu är det medicindags och jag ska göra mig en koffeinfri kaffe. sen tänker jag krypa upp i soffan och titta på bones. och självklart en massa kärlek till mina läsare.
balkonghysteri.
jag gick från orkeslös till manisk. bara sådär.
jag har sopat rent hela balkonggolvet och slängt mattan, som jag har där ute, i tvättmaskinen. sen planterat om lite luktärt och ställt ut ytterligare en pelargon på balkongen. några halvdöda och/eller fula krukväxter har hamnat i soporna.
sen har jag flyttat runt på krukväxterna här inne. det är noga att alla står på rätt plats. speciellt nu när det har försvunnit några. men jag blev rätt nöjd med resultatet.
nu är jag helt uppe i varv och försöker hitta mer saker som behöver fixas här hemma. allt förutom att damma - damma är ondska. jag avskyr det.
night glider.
sömnlös mirakulös medvetslös.
jag kan inte sova. jag ligger i sängen på kvällarna och har sådan förfärlig ångest - mycket pga att jag inte kan somna. jag avskyr att vara vaken på kvällarna. det är då jag mår som sämst.
plus knappt någon sömn under natten och jag mår äckligt idag. sitter i soffan med kaffet och petar i det infekterade såret. tycker om när varet sipprar ut.
men klockan 13.00 bär det av ner till tvättstugan. något ska en ju göra med sitt liv. puh.
balkongterror.
noll ångest, tack.
jag trotsade solen och satt på kvar på balkongen med boken. men hua - det kändes som en bastu till slut. svetten rann och huden brann. men ja - idag kom jag ihåg solskydd.
nu har jag precis kommit ut ur duschen och faktiskt fått på mig anständiga kläder. känner mig som en ny människa. och luktar fräscht gör jag också. det är aldrig fel.
så fort solen har försvunnit från balkongen så sätter jag mig där igen. med boken, snuset, kaffet och cigaretterna. och sirikatten förstås. jag tänker vägra flashbacks och ångest idag. det är faktiskt lördag. och får jag inte dricka öl - så kräver jag noll ångest. tack.
jag vill inte ge upp min värld.
"jag vill inte ge upp min värld."
"du ska inte ge upp din värld, du ska bara få större kontroll", säger jonatan. "du kanske behövde rösterna då, men du kanske inte behöver dem längre."
"det är inte jag som bestämmer. de vill att jag ska byta kön. jag blir inte av med den tanken. det är samhället, de andra, som har bestämt vad jag har för kön. det är ingenting som är grundat i mig."
"frågan är om du skulle bli säkrare av det. jag tror inte det är lösningen", säger jonatan.
"det säger alla."
"först måste du låta eli komma i förgrunden. ju mer du gör det, desto säkrare tror jag du blir på vem du är och vad du har för behov."
"det går för snabbt allting. jag har börjat ifrågasätta rösterna och säga nej och tala om vad jag gör istället. vem jag pratar med och varför jag inte kan prata med dem."
"bra."
"men de tjatar när du gått istället. på natten när jag är ensam."
jonatan reser sig. "det är nog en lång resa."
ur en dåre fri av beate grimsrud. en fantastisk bok - jag kan inte sluta läsa.
jag och sirikatten chillaxar på den skuggiga balkongen.
...
godmorgon. jag har inte alls sovit bra i natt. hurra.
ska ägna mig åt boken (en dåre fri av beate grimsrud) hela långa dagen tänker jag.
röd hud och bröstsvett.
hej och hå. vem har suttit för länge i solen och bränt sig - självklart jag. jag är så jävla dum i huvudet. jag lär mig aldrig. jag tycks tro att bara för att jag medvetet inte solar - så bränner inte solen. lås in mig och kasta nyckeln tack.
nej då. jag har haft en fin eftermiddag hemma hos nicole och frank. vi har suttit på balkongen (i solen) och druckit kaffe. diskuterat allt ifrån bröstsvett till våldtäkter. det är det som är så extra fint med min fina syster - vi kan prata om allt och ingenting. gärna på en och samma gång också. tack för att du finns nicole.
mamma hittade två my little pony på loppis idag. yey. två g3:or som jag inte hade sen innan. de ska få besöka mitt hemmagjorda pony-spa och sen placeras i min samling. vet att den ena är minty - men den andra har jag ingen aning om vem det är. ska sätta mig och leta reda på det.
och sist men inte minst; tack för alla kommentarer. det är lika fint varje gång jag loggar in och ser att någon har kommenterat. och självklart tack till er läsare överhuvudtaget - även ni som inte kommenterar. men kommentera gärna. tss.
a pill to make you numb. a pill to make you dumb.
alltså my god. den nya läkaren på öppenpsyk är ju en dröm. jag fick en hel timme med honom - den förra läkaren gav mig max tio minuter sen skickade hon hem mig med ett recept på en medicin jag inte visste något om. jävla äckelkärring.
iaf - han förstod inte varför jag fortfarande bara åt 20 mg paroxetin, eftersom det är en så låg dos och behöver trappas upp. jag ska börja trappa upp den, för att sen (förhoppningsvis) kunna "klara mig" på 40-60 mg.
sen fick jag seroquel som är stämningsstabiliserande och som ska hjälpa mot mina sömnproblem/mitt svängande humör/min ångest. ska börja på 100 mg och sen öka långsamt.
vi pratade en del om övergreppen och mina flashbacks. det var skittufft - men han gav ett sånt tryggt intryck, så jag vågade öppna de stänga dörrarna litegrann.
och han tyckte absolut att vi skulle ses igen om tre veckor igen (vilket den tidigare läkaren totalt sket i - jag fick max en telefontid, ingen uppföljning) för att se hur den nya medicinordinationen fungerar.
han funderade också på om jag kanske har emotionell instabil personlighetsstörning (också kallad borderline). överhuvudtaget så har jag inte fått göra någon utredning på något sätt - så vi får se hur det blir med det. men borderline är ju verkligen en slask-diagnos och jag tror alla kan ha en släng av det. men men.
om femton minuter ska jag ta min två-medicin och sen gå hem till finingen nicole och min gudson frank. det är fina grejer ska ni veta.
men svamla kan jag.
åh, detta kaotiska liv.
men pappa är ledig från jobbet idag - så han är så snäll och kör mig fram och tillbaka till öppenpsyk/läkaren. och vi ska ha med oss lill-baba också. älskade pojken. han är magisk. han och lillebror.
annars känner jag mig som ett monster. svettig och irriterad. måste köpa tusen cigaretter och sen sitta på balkongen hela jävla dagen. alla andra super ju och jag gör ju tydligen inte sådant längre. är jag alltså en nykterist - eller vadå?
puss till alla er som peppar mig. ni är guld. alltid.
jag tänker må bra.
jag vet att jag kommer få skit för det här inlägget - men det struntar jag i.
för mig spelar det ingen roll att vi är släkt biologiskt. ditt beteende och dina förbannade principer är något jag inte klarar av. jag tänker inte fortsätta ta skit för att jag trivs med och kan umgås med min mamma och min moster. jag väljer att omge mig med människor som får mig att må bra - inte människor som leker martyr och som inte ens klarar av att ha pengar över till egen mjölk. så är det bara.
jag tänker fortsätta kämpa för ett liv där jag mår bra och har ro - och tyvärr, men du får ställa dig åt sidan. jag klarar inte ditt beteende. och du verkar tro att bara för att vi är släkt - så ska jag stå ut med dig. aldrig. jag har (ännu en gång) fått nog och jag tänker ta avstånd.
det hela började med att jag, mamma och moster berättade att vi skulle iväg på loppis i helgen. och du fick ett utbrott för att du inte fick följa med. du är snart trettiofem år och börjar nästintill gråta för att du inte får följa med. alltså - hallå. och jag vill även tillägga att du inte ens gillar att gå på loppis. nej - det handlar om principen (som du så fint kallar det). bullshit.
och som sagt - det kommer bli ett helvete efter att jag publicerat det här inlägget. men jag står för varenda ord och du ska inte få komma åt mig. jag ber dig snällt ta ett steg åt sidan och lämna mig ifred. för jag tänker må bra.
government hooker.
mediciner och fettvalkar.
har läkarsamtal på öppenpsyk i morgon och jag försöker tänka igenom allt jag vill ha sagt. jag lyckas alltid glömma bort precis allting så fort jag sätter mig ner i samtalsrummet. funderar på att skriva ner allt på en lapp - så att jag kan använda mig utav den om minnet skulle svika.
och jag nervar inför eventuella medicinbyten. jag vet inte om jag orkar byta mediciner ännu en gång. speciellt inte nu när jag har lyckats få mediciner som faktiskt har en positiv effekt.
men jag vill slippa alla äckliga extrakilo som medicinerna har gett mig. jag vill ha en kropp som jag trivs i - en kropp som jag känner igen. kroppen jag har nu är så främmande. den är inte jag. puh, allt är en enda ond cirkel.
plus att symtomen som pcos ger mig oftast blir lindrigare om en gör sig av med en eventuell "övervikt". och det känns meningslöst att äta nyttigt och shit om kroppen ändå fortsätter vara en kropp som jag inte ser som min. ah ja.
nä, jag ska väl ägna mig åt min kaffe och försöka peppa mig själv inför läkarsamtalet i morgon. suck.
kissa eller gråta - det är frågan.
fy fan. jag fungerar inte alls idag. jag orkade knappt kissa förut. ville bara lägga mig i sängen igen och gråta (visserligen kan jag nästan aldrig gråta - men känslan ni vet). jag tror att gårdagen blev lite för mycket. och sen har jag inte kunnat sova inatt heller.
skulle ha tvättat idag klockan 07.00 - men jag pallade inte lämna sängen. jag stängde av alarmet och somnade om. och nu har jag nästan precis satt mig i soffan. urk. men som tur är så har jag en sällskapssjuk och gullig sirikatt som ligger bakom datorn på soffbordet och spinner. finingskatten.
men nu - ännu en kopp kaffe.
och hurra - om 50 minuter kan jag stoppa i mig min två-lyrica. halleluja.
dagens köpta böcker;
vi börjar underifrån: flickan från ovan av alice sebold (jag har läst den innan, men har aldrig ägt ett eget ex, så jag var tvungen att köpa den. två kronor på loppis.)
och sen den andra boken jag hittade på loppis; blackbird av jennifer lauck.
och på bokia hittade jag francys evangelium av amanda lind (min favoritförfattare johanna nilssons spänningsbokspseudonym).
och en dåre fri av beate grimsrud (en bok jag velat läsa länge).
ultraljuds-dildo och en kaffe utanför psyket.
puh. jag är helt väck. har åkt buss så det räcker och blir över hela året ut känns det som. men det har samtidigt varit skönt att ha varit iväg på egen hand. har suttit i massa gräs och druckit kaffe. handlat en massa bra böcker (second hand och bokia) och försökt att inte stressa.
på gyn gick det bra. jag avskyr att få saker uppkörda i fittan - men läkaren var superbra och lyssnade verkligen på mig. jag fick se mina äggstockar (hon gjorde ett ultraljud med en ultraljuds-dildo) och där fanns det massor av äggblåsor.
jag har misstänkt i flera år att jag "lider av" pcos och fick det nu bekräftat. det är absolut inget farligt - men det känns skönt att ändå veta till hundra procent. jag fick en medicin som heter provera utskriven och ska ta den i tio dagar var tredje månad. för läkaren sa att en "klarar sig" på fyra menstruationer per år - så jag ska testa provera och se om de kan "framkalla" mens. och hon tyckte att om medicinen fungerar - så ska jag ta den typ livet ut.
jag satte mig utanför psyk-byggnaden och trodde att jag skulle må dåligt. men jag kunde sitta i lugn och ro på bänken och tänka tillbaka på förra sommaren. hur jag gick in och ut genom de där dörrarna miljoner gånger. visst - jag rökte kanske fyra cigaretter på raken - men sen gick jag därifrån utan att känna den minsta ångest. värt.
nu är jag hemma - uppenbarligen. jag har ätit lite mat och druckit en massa vatten. sirikatten har krävt uppmärksamhet - så vi la oss på köksgolvet och gosade. nu väntar en kopp kaffe på mig. och en cigarett på balkongen förstås.
edit:
och jo - självklart drömde jag även denna natt att jag var på loppis och hittade en massa rare my little ponies. jag blir galen på de drömmarna. för när jag väl hamnar på en loppis så hittar jag knappt en fakie. uh. får se om jag orkar traska till loppis i västervik.
min psykopatgranne som inga tänder har.
har sovit helt virrigt hela natten och morgonen. jag har drömt om tandlösa psykopatgrannen. jag gillar verkligen inte störda drömmar - de får mig ur balans och jag blir helt fucked i huvudet.
men jag kastade mig upp ur sängen och nästan sprang ut till köket. gjorde en stark kaffe och sen ut på balkongen för en rök. kan väl inte påstå att jag blev mer mänsklig av det - men bara jag slapp undan psykopatgrannen och hans tragik. jag vet så många "hemligheter" om honom och faktiskt så får de mig bara att skratta. han är inte riktigt klok.
strax hygienfix och sen på med kläderna. klockan 10.55 går bussen till sjukhuset. urk.
