ba-dunk.
har en sådan envis huvudvärk. den vägrar ge med sig. har försökt med litervis med vatten, vila, värktabletter and so on. nu dricker jag en kopp relax-té och funderar på att trycka i mig ännu en huvudvärkstablett. bara för att piller löser alla problem, you know.
att göra:
dricka en mugg koffeinfritt kaffe, tända en godnatt-rökelse, svälja tre nozinan, ge katterna nytt vatten och kvällsblötmat, ta en sista cigarett, gå på toaletten, rensa kattlådan, borsta tänderna, svälja två zopiklon och en och en halv nitrazepam och sedan sängen, snuset och boken.
jag ska precis ta på mig tofflorna och ta kvällens sista cigarett på balkongen. god natt.
players only love you when they are playing.
och hurra. dagen bara försvann i ett nafs. sådant gillar vi. då hinner jag inte med ältandet. men det är en bra dag för övrigt. en smått irriterande huvudvärk bara - men det botar jag med hjälp av aloe vera-rökelse, snus och bastille.
vi spelade fia med knuff (avancerad grupp jag går i. haha.) på aktivitetsgruppen och jag kom tvåa. jag hade de blåa plupparna och tror att det var därför jag inte vann. det är inte min färg. men jag vart på toaletten när de andra valde färgerna. so what to do.
efter klockan 17.00 serveras det inget koffeinkaffe här hemma (för att liksom markera för sömnproblemen att jag är för sömn), så jag ska skynda mig och ta en kaffe nu. plus några cigaretter på balkongen.
annars har jag fått saker gjorda i dag och det känns alltid sådär härligt fint. underbara jag.
nu blir det sängen, boken och snuset.
nu blir det sängen, boken och snuset. i morgon aktivitetsgrupp i staden vid havet. önskar lite att de (på psykrehab) också kunde erbjuda mig en plats i en feministqueer aktivistgrupp. men det får bli i en annan värld. i ett annat liv. eller åtminstone i en större stad. någon annan gång.
skitsamma. dagen är äntligen slut och jag tänker fortfarande sönder saker som det pratades om och petades på hos kuratorn i morse. nyckelord: (o)förståelse.
kartongproffset siri.
jag packar my little ponys som ska säljas och får proffshjälp av siri. hon är så snäll och provsitter kartongen innan jag packar i den. finaste älskade skruttkatten.
måndagspaus.
jag tar en liten paus från allting. jag dricker mitt kaffe och tänker sönder saker.
17.45
åh. tiden går så långsamt. det räcker med söndag för min del nu. jag har försökt vila - men det är meningslöst. jag kan inte slappna av. tankarna krigar omkring och kroppen får ingen ro.
medan du faller.
dagen började tidigt även i dag. har varit barnvakt hos moster tillsammans med mamma några timmar förut på morgonen. sedan hem till tvättstugan. mer än så blir det inte i dag. ska försöka komma i säng tidigt i kväll. har tid hos kuratorn på öppenpsyk i morgon och behöver liksom ladda batterierna.
och selma löper. för första gången på flera månader. så det blir att ringa veterinären snart. har tänkt göra det så många gånger. men sedan slutade hon löpa helt plötsligt och jag glömde av det. men nu så. så här kan vi inte ha det.
dagen är inte slut än. och jag ser hur mörkret skingrar sig och hur färgerna smyger sig fram.
05.48
det blev en klockan 05.00-morgon i dag också. jag har annars sovit rätt bra. vaknat till då och då och haft lite svårt att somna om. men nu känner jag mig relativt pigg faktiskt. jag tänker ordna med kaffe och sedan får vi se. den iskalla balkongen lockar inte - men cigarett till kaffet är ett måste. och faktiskt en sobril. eländet från i går sitter fortfarande i. god morgon.
21.00
jag googlar mina mediciner och inser att det är helt sinnes vad en stoppar i sig. liksom ett sådant accepterat och härligt (desperat) försök att hitta lugn. det vore bättre om en bara kunde rycka upp sig och ta tag i sitt liv. liksom ingen idé att ligga under höstlöven och kravla när en kan göra karriär och väga fyrtiofem kilo. inte konstigt att hopplösheten inte släpper taget.
det var den fredagen.
dagen blev inte alls som jag hade tänkt mig. jag har känt mig jagad och konstant sömnig. huvudvärk och stampande ångest. kom i väg till apoteket - men väl där hade de bara en av
tre mediciner hemma. vilket betyder att jag måste ta mig dit i morgon också. åh. jävla små-problem, jag vet. men jag behöver verkligen hämta ut medicinerna.
nu dricker jag clementinjuice och snusar. lyssnar på bastille och längtar efter sängen och sömnen. det är underbart med kallt och snö. jag har saknat den friska och klara luften. och det tänker jag fira med en koffeinfri kaffe och en cigarett eller två på balkongen.
04.52
och så blev det god morgon. jag är opepp och tänker ägna mig åt kaffet och cigaretterna.
11.05
i morse vaknade jag av att selma satt en centimeter från mitt ansikte och jamade. hon skulle kela. jag hade gärna velat ha sovmorgon. men icke.
börjar undra om det nog är så att jag missuppfattade det här med att läkaren skulle ringa mig den här veckan. så jag ordnade med nya medicinrecept via mina vårdkontakter i stället. typ ett av de bästa internetpåhitten det senaste. jag har fortfarande inte klämt i mig morgon-medicinerna, men ska ordna med det alldeles strax. brukar annars vara rätt duktig och ta dem klockan 08.00 varje morgon.
ska även ordna med en stor mugg starkt kaffe. jag måste piggna till. har varit vaken i flera timmar - men känner mig ändå som ett yrvaket pundarvrak.
två viktiga namninsamlingar som ni borde (läs: måste) skriva under:
- i apollos resekatalog för 2012 marknadsför de sina resmål i mexiko med en text om tjurfäktning som "en stor och viktig del av den mexikanska kulturen". dessa djur mår inte bra, varken innan eller under dessa "skådespel". skriv under här.
- mtv är en stolt sponsor av den brazilianska bloggen testosterona. en blogg som anser att bl.a. anti-feminism och hbtq-hat är humor. bloggen de sponsrar har gett tips på hur en våldtar kvinnor. skriv under här.
20.10
jag minns knappt att dagen började. minns inte vad jag har gjort av den.
jag undrar om jag har telefontid med läkaren den här veckan. någonting säger mig att det är så. men hittar ingen lapp eller något. det vore visserligen bra om han ringde - då jag har en del på hjärtat och jag behöver prata mediciner plus få medicinrecept förnyade. och någonstans där inuti har bägaren runnit över och en översvämning är snart ett faktum.
jag hetständer rökelse efter rökelse och dricker den goda kokos- och ananasjuicen. en snus under läppen och nyfärgat hår. det blev svart. jag ville helst rött, men jag orkar inte underhålla knallrött hår. det kräver sitt engagemang och det finns inte i min värld just nu.
dagens finpost:
the moon och god natt.
jag har tänt en the moon-rökelse, som verkar avslappnande och som du tänder någon timme innan du går och lägger dig på kvällen, och svalt mina nozinan.
det blir en tidig kväll. igen. men jag är verkligen toktrött och undrar om jag kommer orka en morgondag rent fysiskt. jag vet inte vad det är som gör mig så trött. kan vara att jag inte sover hundra procent bra. men jag sover bra, absolut. den som lever får se, helt enkelt.
en sista cigarett och sedan blir det nattmedicinerna och sedan sängen och sedan god natt.
provocerande kurator och finpost.
min kurator provocerar mig. vilket leder till att jag blir lagom irriterad. jag vet att det är nyttigt. men det tar sådan energi och ibland önskar jag att hon var lite mer som min förra psykolog; bara satt och nickade och höll med. men det var självklart helt värt det att åka till öppenpsyk och kuratorn i dag. jag önskar bara att terapi och bearbetning vore lite enklare.
men hittade finpost i brevlådan när jag kom hem. de två fina bollkatterna som snälla v har gjort till mig. och en ny ekologisk handkräm utan parabener, mineraloljor och silikoner från oliva by ccs som jag ska testa och recensera. och på direkten låg ett paket med rökelser och väntade på mig.
jag hoppas att de två andra paketen jag väntar på kommer i morgon. senast onsdag. annars kommer jag vänta ihjäl mig. och det vore sorgligt. väldigt sorgligt och patetiskt.
jag har tänt en av de nya rökelserna, valde eukalyptus. och ska alldeles strax ordna med en stor mugg med kaffe. jag behöver vakna till. är någonstans där mittemellan och verkligheten har inga skarpa gränser.
07.21
det är en trött morgon. jag ska till öppenpsyk. vill hellre sova. men god morgon. typ.
före och efter gardiner.
04.21
prick klockan 04.00 slog jag upp ögonen och kastade mig ur sängen. den kändes otäck och instängd. det blev en cigarett på balkongen och där ute var det 10°C och hur skönt som helst.
nu känns allt lite lugnare och jag funderar på att läsa ut det sista kapitlet i boken. trots att det tar emot - för det innebär att boken tar slut. annars kan jag alltid lita på min trogna vän korsordstidningen. och snuset, clementinerna och den bra musik i den lilla ipoden.
det känns patetiskt att börja med dagen med en sobril. men jag måste. av tusen olika anledningar som jag inte vill berätta om här. hej och godmorgon.
19.41
kvällen kom. jag är trött. jag har sovit hela dagen. medicinhöjning är inte att leka med.
i morgon måste jag dammsuga och bädda sängen. sedan ingenting mer. bara orka.
morgon.
det blev en tidig morgon (kl. 05.00) i lofthuset. alldeles för tidig. först nu har jag vaknat till liv och det blir alldeles strax mer kaffe och en mentholig mentholcigarett på balkongen. och sedan tänker jag att det blir sängen igen. tillsammans med korsordstidningen och snuset.
21.00
det finns inga ord. det ekar viskningar och väggarna är svarta av äckel. han.
och jag somnade tydligen till slut.
men jag valde att ändå ringa öppenpsyk i dag och läkaren ringde faktiskt tillbaka, fastän att sjuksköterskan som svarade sa att det var rätt kört att få prata med läkare i dag. han föreslog att jag skulle höja en av mina mediciner till natten med en tablett i kväll. och om det inte blir bättre i kväll/i natt så ska jag höja den ytterligare med en tablett plus höja en annan medicin för natten med en ½ tablett i morgon kväll.
ska cykla till centrum med mamma senare. mest för att komma ut och lite för att handla de där goda mentholcigaretterna från lucky strike. och så hittade jag anti tobacco-rökelser på tradera och klickade hem mig två paket. för hur noga jag än är med att skjuta igen balkongdörren när jag röker, så tar sig ju röken in.
god natt, tack.
jag kunde inte somna p.g.a. koko-tankarna. jag blir galen om det ska fortsätta såhär. jag svär dyrt och heligt. men att vara vaken tillsammans med männen, katterna, det koffeinfria kaffet och snuset är väl vad den här natten har att erbjuda. bara så drygt. jag vill sova.
20.54 (och en dammig bokhylla)
i don't want to live forever.
storhandling avklarad. det var jag och pensionärerna på willys. jag hade skrivit en ordentlig lista innan jag for hemifrån, men ändå kändes det som om att jag bara köpte strunt.
jag tog en sobril i förebyggande syfte. för jag känner att någonting är på gång där inuti. och det vore fint om det inte bröt sig ut. jag orkar inte kaos i dag. sovit dåligt under natten och det i sig innebär att jag redan är skör. men jag mår absolut bra. oh ja.
rhythm of my life.
magisk musik väcker både det goda och det onda. det krigar inuti och den ena säger det andra och den andra säger ingenting. tiger och stirrar. morrar emellanåt. det är mycket på en och samma gång. men i stormens öga står jag med världens vackraste katter i famnen.
jag har svalt både nozinan och cyklo-f och hoppas på fint-som-snus-sömn i natt.
17.39
dagen har varit väldigt fin. har spenderat några timmar hemma hos vännen, hunden och katten. en hel del kaffe och inte fullt så många cigaretter. mycket prat och skratt. precis vad jag behövde. ♥
har även gjort nytta och varit på apoteket och hämtat ut mediciner. sedan råkade jag klicka hem x antal förpackningar med rökelser - det fanns ju alldeles för många dofter att välja bland. knappast mitt fel. och sedan på väg hem från vännen gjorde jag ett kort stopp på netto och fick åtminstone bröd och juice handlat. kvällens middag då.
och så upptäckte jag att lucky strike har mentholcigaretter med click-funktion - så att det blir ännu mer mentholsmak. perfekt och helt underbart tycker den här tantcigarettsrökaren.
nu kanske en islatte. åtminstone blir det en cigarett. mentholcigarett plus bastille. mmm.
i come back to haunt you. memories will taunt you.
dagen började bra. det var en lugn och fin morgon och jag behövde inte alls stressa till bussen. men: den var himla tidig och jag var i staden vid havet en timme innan jag hade tid hos arbetsterapeuten. jag hade räknat med max fyrtio minuter. men icke.
träffen med arbetsterapeuten och gruppen gick bra. två timmar går fort. sedan hade jag gott om tid att ta mig till bussen. men: när jag väl skulle kliva på bussen hade jag tagit med mig fel bussbiljett hemifrån och fick inte åka med. och envisa och snåla jag vägrade betala åttio kronor för en enkelbiljett och ringde därför pappa som jag visste skulle fara till staden vid havet vid cirka klockan 13.30.
då hade jag nästan tre timmar att slå ihjäl. hurra. verkligen inte. men jag hängde på sjukhusbiblioteket och lånade en tjock bok, träffade gammelmoster och pratade bort en stund, drack tusen koppar kaffe och så när jag var på toaletten på sjukhuset så hade någon skrivit på pumptvålen:
baksidan av tvålen var signerad med "städet". ett fint städteam minsann.
sedan kom pappa och storasyster i bilen. jag repeat-lyssnade på bastilles låt haunt och kände att dagen fan bara vart bipolär och jävlig. upp och ner. hit och dit. men nu är jag äntligen hemma och fortsätter hetslyssna på bastille.
våra kroppar minns.
"psyket är mycket klokare än vad medvetenheten tillåter. vi begraver saker och ting så djupt att vi inte längre minns att det funnits något att begrava. våra kroppar minns. våra neurotiska tillstånd minns. men vi gör det inte."
ur varför vara lycklig när du kan vara normal av jeanette winterson.
20.26
jag är trött. jag har ångest. jag ler. jag går och lägger mig. god natt.
cocorosie och tända ljus.
det är väl först när mörkret tränger sig in utifrån som jag känner att dagen är värd. det är då jag tänder de där ljusen som pepprar vardagen med ljus. trots den efterhängsna tröttheten har dagen varit fin, oh ja. smått irriterande och långsam, absolut. men det är en refräng jag känner igen.
ofrivillig sovmorgon.
i går kväll blev jag helt väck av nattmedicinerna (zopiklon och nitrazepam) och det har egentligen aldrig hänt innan. har mest blivit avslappnad och lugn i tankarna - så att jag lättare har kunnat somna. ibland. och i morse när jag vaknade var klockan 08.20. alltså tio minuter innan jag skulle ha varit hos kuratorn på öppenpsyk. helt sinnes. har väl inte sovit såhär tungt, utan att höra väckarklockan/vaknat av mig själv tidigt på morgonen, på hela året.
så jag ringde och förklarade. inga problem (inte när en har världens bästa kurator) och vi ska ses nästa måndag i stället, för hon hade inga andra lediga tider den här veckan. funderar på att be om telefonväckning i morgon, så att jag inte missar arbetsterapeuten i staden vid havet också. vore så jävla tråkigt.
nu ska jag trycka i mig morgonmediciner, cyklo-f och en huvudvärkstablett. och mer kaffe.
regnet smattrar och jag dricker koffeinfritt kaffe.
alldeles snart är jag färdig i tvättstugan och då blir det mat, dusch, sovkläder och soffan. ska till kuratorn på öppenpsyk i morgon bitti och den här veckan som har gått har verkligen varit långsam. rätt frustrerande. och träffen med arbetsterapeuten blev ju inställd förra veckan, så dit ska jag nu på tisdag morgon i stället. det är fint med vardagsrutiner.
tror att jag har telefontid med läkaren i morgon också. men det är på eftermiddagen.
vilken vacker skapelse.
trillade över en fantastisk cotton candy när jag sökte information om min italienska cotton candy. den här är från venezuela och är en av de vackraste nirvanas jag sett;
(bilderna är lånade från strawberryreef.com och en avslutad auktion på tradera.se)
god morgen.
sömnresultat: sex timmar utan att vakna hela tiden. helt fantastiskt. jag vaknade nästan prick klockan 05.00 och kände mig bra utsövd. men det blir att krypa ner under täcket för lite vila om några timmar.
jag har druckit en mugg med gott kaffe och ska snart ge mig på mugg nummer två. sedan blir det några fler cigaretter på den mörka och småkyliga balkongen. det är en fin morgon. lugnet och harmonin. jag har maria på msn och den här dagen tänker jag starta långsamt. ♥
morgonens mediciner blir det först runt klockan 08.00. nu: kaffe kaffe kaffe.
18.54
dåligt med sömn plus en hel dags barnvaktande lika med kaos i huvud och kropp.
jag tänker att jag ska ordna med en koffeinfri kaffe och sedan ta några cigaretter. varva ner och försöka finna ro och lugn. och sedan blir det sömnmediciner, tända rökelse och invänta sovtid. i morgon är det jag som tar sovmorgon.
22.50
jag sover inte. jag är vaken. trots extrem sömnighet i kombination med mediciner. men icke.
a woodpecker namned höna.
jag har tänt ljus och rökelse. ska alldeles strax byta om till pyjamas. dagen har liksom bara försvunnit. den hann aldrig börja och jag tror inte heller att den någonsin kommer ta slut. lite som livet. men icke-dagen har varit fin. lite svajig och deprimerad. men samtidigt samlad och fokuserad på framåt och uppåt.
i kylskåpet står en pytteliten omgång med hemmagjord fågelmat; i princip bara kokosolja plus torkad frukt och linfrö. fick lite ta det som fanns hemma. men ska köpa hem mer av kokosolja, nötter och frön och tillverka en ordentlig omgång.
btw, fick några bilder på hackspetten i dag. den är så fin. men bilderna blev kassa - så jag återkommer med bild när och om jag lyckas ta några bättre. och hackspetten heter hen.
jag ville förändra mitt liv till oigenkännlighet.
"jag var kvinna. jag var arbetarklasskvinna. jag var en kvinna som ville älska kvinnor utan skuld eller åtlöje. det var dessa tre ting som bildade min politiska grund, inte fackföreningarna eller klasskampen, så som den beskrevs av den manliga vänsterrörelsen.
vänstern har tagit lång tid på sig för att helt acceptera kvinnor som oberoende likvärdiga och inte längre linda in kvinnans sexualitet och kalla den en reaktion på manlig åtrå. jag kände mig illa till mods och åsidosatt av det jag kände till om vänsterpolitik. och jag var inte ute efter att förbättra mina levnandsvillkor. jag ville förändra mitt liv till oigenkännlighet."
ur varför vara lycklig när du kan vara normal av jeanette winterson.
du kan gråta mitt på gatan.
har precis i dag avslutat en tio dagars hormonkur för att få i gång mensen. och kanske är det inte så konstigt att jag mått mansgris den senaste veckan; huvudvärk, pissigt humör, ömma bröst (kan i princip inte sova på mage) och feber varenda kväll. och snart kommer forsande mensen som en icke-hemlig överraskning. suck. jag har bunkrat upp med cyklo-f och förbereder mig för krig.
och tidigare i dag hängde jag ut två ledsna talgbollar från förra hösten/vintern på balkongen. och mitt i all fågelhets där utanför så hamnar det en stor och fy-tusan-så-vacker hackspett bland talgbollarna. jag tror att det gjorde siris dag. det var nog ännu bättre än när grannen bakom ristar sina mattor på balkongen.
cocorosie i öronen och det blir alldeles snart sömnmedicinerna, sängen, snuset och boken.
god kväll.
och där kom kvällen. det blir alldeles strax en sista cigarett och sedan blir det sängen och boken. en värktablett också tänker jag, då febern är tillbaka. väldigt drygt att gå runt med feber varje kväll.
det finns en viss charm i att kommentera anonymt. men det finns också en fin charm i att kolla upp ip-nummer. speciellt om det visar sig vara någon som inte alls är särskilt anonym.
kaffe och lisa ekdahl.
jag tänkte att jag skulle kolla igenom dammsugaren ordentligt innan jag gjorde mig av den. den hade liksom bara gått sönder och slutat suga. men - nu fungerade den finemang. så jag har gått en ordentlig och noggrann runda med dammsugaren i lägenheten. hängt ut mattorna på vädring och alldeles strax blir det att skura badrummet. jag ska inviga den där special-skrubbsvampen för badrum, som jag tröstshoppade för ett tag sedan.
och jag tog mod till mig och sa ifrån vad gällde barnvaktande i dag. skitsvårt att behöva säga nej. men jag kände att jag var tvungen - det är så dumt att inte lyssna på kroppen och psyket och slita ut sig i "onödan". mitt nej bemöttes väl och det dåliga samvetet har börjar lätta.
oron är närvarande och jag känner hur den håller på att utveckla sig till ångest och panik. när det är färdigstädat blir det soffan, sobril, snuset och boken.
det ljusa mörkret.
jag tycker om när mörkret utomhus tränger sig på. då tänder jag ljus och smålampor och det inre mörkret skingras. ändå längtar jag efter en off-knapp. eller åtminstone tolv timmars ostörd sömn. det lockar mer än guld och gröna skogar.
stereotypiskt psyksjuk.
jag är så trött. har fått några timmars ostörd sömn i natt, men ändå känns det som om att jag har dygnat. plus förkylningskänningar som kommer och går. men ingen förkylning som bryter ut. mäkta irriterande. jag funderar på att gå och lägga mig en stund. men jag känner mig så jävla stereotypiskt psyksjuk när jag sover bort dagarna. haha.
eller så låtsas jag att jag bara ska lägga mig i sängen och läsa. och sedan bara råkade jag somna. bra. så säger vi; jag ska lägga mig en stund under täcket med boken.
älskade finaste selma och siri.
bild ett: selma och siri. tovade av victoria
bild två: den hjärtformade kissklumpen som jag hittade i kattlådan i morse.
07.03
charmen med sömnproblem är att en sällan behöver ställa väckarklockan för att komma upp på morgonen. jag har varit vaken i drygt en timme och dricker mitt goda kaffe samtidigt som jag lyssnar på la roux. pappan skjutsar mig till öppenpsyk, så att jag slipper skolungdoms-busshetsen, och sedan skjutsar han mig hem från grannstaden också.
klockan 08.00 kommer pappan. så jag hinner med mer kaffe och fler cigaretter.
19.53
och jag lyckades med att ta mig in i duschen och få det avklarat.
i morgon bitti samtalsterapi på öppenpsyk. känns som om att det var evigheter sedan.
fast det bara gått en vecka. och jag vet inte om det är bra eller dåligt. well well.
det blir sängen tidigt. lyssna på musik och invänta den skygga sömnen. trött på allt.
det blir sängen tidigt. lyssna på musik och invänta den skygga sömnen. trött på allt.
fina victoria har tovat en liten selma till mig. och en siri är på gång. det gjorde min kväll bra mycket finare och mer färgglad. tack finaste du. (skrivet klockan 20.03)
jag: deppmonster. katterna: livspepp.
jag är angstig, trött, olycklig, oduschad, kissnödig, allmänt livstrött, kaffesugen (kaffe ska alldeles strax ordnas), drömlös och hej-kom-och-hjälp-mig. ni är mitt liv och mitt syre.
nästäppa, my little ponys och snart tack och god natt.
jag sov några timmar förut mitt på dagen. somnade med näsan i boken om sömnproblem. fint det. men jag känner mig fortfarande sjukligt trött och har tagit mina nozinan. och någonting annat som jag har märkt sedan jag började med dem är jag blir så förbaskat täppt i näsan när jag ska försöka sova. en rätt harmlös biverkning - men inte mindre irriterande för det ska ni veta.
har haft kaffebesök här hemma några timmar. vi hann avverka ungefär tusen samtals-ämnen. väldigt fint och behövligt. för en stund kunde jag lämna min bubbla och vara sådär normal och verklig som en ibland önskar att en alltid kunde vara.
och sedan har jag hittat ännu en my little pony som jag ska köpa:
lyckades hitta en fantastisk säljare (säljaren som har tagit bilden) på ett forum som hade flera av de av de my little pony's som jag sökte. plus att säljaren är så snäll och holdar dem tills jag får pengar. så snart är jag en endaste pony ifrån att komplettera dance 'n prance-setet.
(och kanske kan någon ana en viss favoritpose bland vuxna g1:or.)
07.24
sömnen ville ju självklart inte infinna sig. så jag ägnade mig åt boken jag kan inte sova av karin henriksson. min moster har lånat den, plus fler böcker om sömn(problem) på biblioteket åt mig och den här verkar väldigt lovande faktiskt. en fakta- och handbok om bl.a. vad sömn är, varför vi behöver den och hur individuellt sömnbehovet är.
jag måste ha somnat någon gång efter klockan 00.00 sådär. x antal timmar efter att jag tagit både sömn- och insomningstabletterna. men jag läste på fass att en vanlig biverkning av nozinan är att "i vissa fall uppträder en särskild form av inre oro, som yttrar sig i svårighet att sitta stilla". alltså inte särskilt konstigt att jag får spritt i benen en stund efter att jag har tagit dem. ska ta upp det med läkaren nästa gång vi hörs.
nästan prick klockan 06.00 valde jag att lämna sängen. då hade jag försökt somna om en stund, men kaffet lockade mer än sömnen. fast nattens sömn har varit bra ändå. med mina mått mätt. sammanlagt nästan fem timmars sömn. det är fint som snus det. men troligen blir det en tupplur någon gång på dagen. och det är aldrig fel - sömnproblem eller ej.
20.16
alltså. nu blir det i med sömntabletterna, ta en sista cigarett, borsta tänderna, på med sov-tröja, krypa ner i sängen med boken, läsa i en timme eller två, ta insomningstabletterna och sedan, förhoppningsvis, somna och sova gott.
snart i en my little pony-samling nära mig;
(säljarens bilder)
kaffe, smutsig disk och psyk-rehab.
dagen började tidigt och nu vill jag ha kväll och sömn. har en tråkig disk att ta itu med - men jag drar ut på det så gott det går. jag har haft kaffebesök och sedan varit borta hos kaffe-besöket på kaffe. himla fint med kaffe- och cigarettälskande grannar.
nästa vecka ska jag till staden vid havet och träffa världens bästa arbetsterapeut. tanken är att jag genom psyk-rehab ska delta i någon av deras aktivitetsgrupper. vilket jag själv känner att jag behöver; få mer rutin på veckorna, komma hemifrån, träffa människor. jag har deltagit i två av deras grupper tidigare och har bra erfarenheter av dem. så jag känner mig pepp på att ta upp det igen. mycket för att arbetsterapeuten är guld.
den som bryter tystnaden blir aldrig förlåten.
"kommer ni ihåg historien om philomela som blir våldtagen och sedan får sin tunga utriven av sin våldtäktsman så att hon aldrig ska kunna berätta?
jag tror på skönlitteratur och på berättelsens kraft, för det är så vi talar i tungor. vi är inte tystade. när vi är svårt traumatiserade upplever vi alla att vi tvekar, vi stammar, det blir långa uppehåll i vårt tal. det stockar sig. vi får tillbaka vårt språk med hjälp av andras språk. vi kan vända oss till dikten. vi kan öppna boken. någon har varit där för vår räkning och dykt djupt efter orden.
jag behövde ord eftersom olyckliga familjer är sammansvurna i sin tystnad. den som bryter tystnaden blir aldrg förlåten. han eller hon blir tvungen att lära sig förlåta sig själv."
ur varför vara lycklig när du kan vara normal av jeanette winterson.
sirikatten och semlan.
tredje oktober.
jag var uppe och städade i natt igen. trots den totala tröttheten och alla sömnmediciner. jag tog även tempen innan jag la mig (innan jag drog igång med städningen), då jag hade känt mig hängig hela dagen, och jag hade lite feber; 38.5°C. men ändå kände jag sådant tvång att rensa i alla köksskåp.
det är gråmulet väder utanför tryggheten och jag dricker mitt goda kaffe i lugn och ro. trots lite sömn under natten finns en nypa pigghet och pepp närvarande. men samtidigt skriker den där elaka ångesten alldeles för högt och gällt - så det blir en sobril till kaffet.
snart i en my little pony-samling nära mig;
(bild från ponylandpress.com)
och jag gjorde det igen.
jag var uppe i natt trots att jag tagit alla sömntabletter när jag skulle och borde ha sovit egentligen. men där någonstans i pillerdimman i sängen kom jag på att jag baske mig var tvungen att rensa i badrumsskåpet plus skåpet under sängbordet. sagt och gjort.
jag somnade efter klockan 03.00 någon gång kan jag tänka mig. och sedan ringde väckarklockan klockan 06.30. hej och hå. jag klunkade en halvliter energidryck och kedjerökte en bra stund på balkongen. det blev min frukost. sedan blev jag hämtad av pappan och vi susade iväg till grannstaden, öppenpsyk och kuratorn. sedan fick jag även skjuts hem av fadern. fint som snus.
och som nästan alltid så ångest- och tröstshoppade jag efter kuratorn. och dagens fantastiska shopping bestod av; ett rör chips, lukta-gott-grej till toalettstolen plus refill, en special-skrubbsvamp till badrummet, hälften av butikens kattgodissortiment och en flaska apadyrt vitaminvatten.
tanken är att jag ska dammsuga hemmet i dag. men jag hittar fan inte orken.
