normal is the enemy. normal is the end of me.


spenderade hela helgen i staden vid havet. fler dagar än vad jag hade tänkt. men jag vandrade från vänner till vänner och sista bussen hem gick alldeles för tidigt, så jag sov över här och var. kom hem sent igår kväll - en dusch och sedan slocknade jag på tre röda.

jag har haft en fin och leende dag idag. men nu kommer all oro. knytnäven. så fort kvällen kommer - det slår aldrig fel. och jag vill fan inte bensoknapra så fort det rasslar runt klor i kroppen och huvudet. men jag behöver samtidigt hålla mig ovanför ytan, för att kunna fortsätta den här, i nuläget, trevliga resan. allt eller ingenting.

psykologsession på torsdag. 
och ja - det ser jag fram emot. om en nu kan uttrycka sig så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0