pelargoner, kaffe och bara vara hemma.


och den här dagen blev visst helt upp-och-ner. jag sitter och häver i mig kaffe - men någon pigghet känner jag inte av. jag har försökt läsa lite, men koncentrationen finns inte. jag tror att det är gårdagen som tar upp allt utrymme i huvudet. och då inte bara dåliga saker. det är en salig blandning av konflikter, kramar och stöd.

sirikatten ligger ute på balkongen och småsover. och jag var där ute nyss och tog några bloss - och då upptäckte jag att min mårbackapelargon snart blommar. den har vita blommor och är hur fin som helst. och sen kunde jag inte låta bli att tänka på hur jag ska få plats med alla pelargoner här inne när sommaren är slut. det får bli att rensa lite bland krukväxterna - annars kommer det aldrig att gå.

jag ska försöka att njuta av dagen här hemma. det behöver inte bli skit bara för att tröttheten dominerar. jag tänker kaffe, snus och bara vara. det är fint att vara själv och bara låta minuterna gå. det är som balsam för min själ - jag mår bra av att vara själv. inte ensam - utan själv. jag är aldrig ensam här hemma, jag har ju min kattkorv.

boktips och sömnbrist en grå söndag.


nu sover jag dåligt igen. jag somnar visserligen ganska lätt på kvällen - men sen vaknar jag till framåt tidiga morgonen och sover väldigt dåligt mellan klockan 03.00 och 07.00. så jag gav upp och lämnade sängen för kaffe och cigaretter på balkongen.  det är liksom ingen idé att ligga kvar i sängen och snurra runt. för då börjar även tankarna att fara omkring.

jag har inga planer för dagen, men det känns skönt. jag ska bara försöka ta det lugnt och hoppas på att tankarna vill lugna ner sig så att jag kanske får ro till att läsa lite. jag läste ut inlåsta av emma donoghue i morse och jag rekommenderar den verkligen.

jag ska väl fortsätta med att ägna mig åt kaffet. försöka piggna till lite helt enkelt.

åh, suck.


hemma igen efter en dag hos moster a. en god och hemmagjord thaibuffé och en fantastisk chokladkaka till efterrätt. jag hanterade ångesten och det sociala rätt konstruktivt. jag gick ut och tog luft när det blev för mycket och de flesta var noga med påpeka att jag bara behövde säga till om jag ville åka hem.
jag och moster a fick en liten ensam stund tillsammans och även om det var tungt - så var det fint att få prata lite med någon som själv känner som jag. tack moster.

kvällen hade kunnat sluta finemang om inte bilfärden hem hade blivit en arg tystnad. fan.

jag har tagit mina seroquel och väntar på att tröttheten ska bli ohanterbar så att jag kan få somna. det är alldeles för rörigt i tankarna just nu. jag tänker på prioriteringar och förståelse. men vem bryr sig om hundra år. egentligen. jag väljer hellre ensam än tyst.

inspiration en regnig dag;






en regnig lördag i juli.


är bortbjuden på middag idag.

jag har tagit ett bad och sitter i morgonrocken och försöker vakna till. sömnen har varit helt åt helvete och jag känner mig störd. alltså mer störd än vanligt. men jag tänker att en eller två koppar kaffe kan hjälpa mig att piggna till. och om inte - då får jag väl vara trött och långsam.

det regnar massor och luften är underbar. kattkorven ligger ute på balkongen och chillaxar. jag ska göra det där kaffet och göra henne sällskap där ute. det kan bli en fin dag.

god morgon då.


nu har jag varit vaken till och från sedan klockan 03.00. och jag som hade börjat vänja mig vid en rätt fin sömnrytm. attans. men jag har lite gröt och en banan i magen och nu funderar jag på en kopp kaffe. jag har verkligen ingen ro till att ligga kvar i sängen.

tänker på mammas peppande ord igår och alla fina kommentarer jag får här. kärlek till er.

...


jag tänker inte tänka sönder fler sekunder. du ska inte få nå mig.
det är tusen ord som sår tvivel i mina andetag. tack.

jag tänker inte somna förrän lugnet håller om mig.

jag vet ju redan sanningen.


disken är diskad, klockan 20.00-medicinen (plus en magnesiumtablett) ligger i magen och de onda och irriterande tankarna härjar omkring i huvudet. jag försöker mantra "jag är bra, jag lever bra, jag är bra..." för mig själv. men nej - jag behöver inte göra det. för jag vet. det är det som räknas; jag vet att jag både är och lever bra.

kattkorven ligger i ett av köksskåpen och sover. själv ska jag ta en cigarett.

snälla sluta.


nu har jag varit sjukskriven i några år. och jag vet vad som fungerar för att göra min vardag lättare och vad som håller ångesten på avstånd. jag har lärt mig precis vad som hjälper mig - så snälla, sluta med att ifrågasätta mig och mitt sätt att hantera livet. jag vet och jag kan ta hand om mig själv. jag gör det för min skull, inte för någon annan.

det blev kaffe och cigaretter på balkongen.



11.25


en trasig rygg och trötta ögon. jag åt en tidig frukost klockan 04.00 och sen blev det boken i sängen, tillsammans med kattkorven. en fantastisk start på en regnig dag anser jag.
nu mer kaffe och sen tänker jag fortsätta med boken.

...


smuts under naglarna
och svullen kuk

han tar och övertalar mig att ge

det bränner än idag
och han sover bredvid varje natt

lucy in the sky.


jag drack en alkoholfri öl på balkongen och kedjerökte som aldrig förr. nu känner jag mig berusad och hög. jag kommer aldrig bli klok på mig själv och hur jag fungerar. men jag tackar och tar emot - hellre högt bland molnen än under asfalten. det säger ju sig självt.



på onsdag har jag tid hos frisören. ska bli så jävla skönt att bli av med det äckliga håret.

ryggvärk, sovmorgon och kaffekaffekaffe.


jag tvingade mig själv att ta sovmorgon idag. det är så jävla trist att gå upp tidigt och sen bara sitta och stirra. kattkorven gjorde mig sällskap i sängen - så vi låg och småslumrade tillsammans i någon timme så där. lämnade väl sängen runt klockan 12.00.

nu några koppar kaffe senare; jag har slängt i mig klockan 14.00-lyrican och (hör och häpna fia) jag har tagit på mig ett par byxor. ryggen småvärker när jag rör på mig, så jag avbokade morgondagens psykologtid. suck. men jag vet hur min rygg fungerar och därför valde jag att avboka tiden redan idag. för ryggen är trasig i några dagar innan den blir bättre.

asch. jag bara svamlar. jag gör mig ännu en kopp kaffe och ger ångesten fingret.

godnatt.


jag insåg för en liten stund sedan att jag missat att ta både morgon- och eftermiddagsmedicinen. kanske inte så konstigt att kroppen och huvudet har varit lite väl ur funktion idag. men nu ligger kvällsmedicinen plus en extra lyrica i magen. klockan 20.00 ska jag kolla en homo-dokumentär på tvåan och efter det blir det duschen och sedan sängen.

i morgon måste jag komma ihåg att ringa om klipptid. tur att en har minne som en anställd på försäkringskassan. inte. och tvätta mattor blir också morgondagens att-göra. godnatt.

15.37


det blev gröt till middag och en alkoholfri öl till efterrätt.

annars är dagen långsam - som alltid. jag skrotar omkring och vet inte riktigt vad jag ska göra med mig själv. sitter ute på balkongen tillsammans med sirikatten en liten stund i taget. jag är alldeles för rastlös för att kunna sitta still en längre tid.

på fredag har jag sista samtalet innan psykologen går på semester. känns lite bitterljuvt. skönt att vara "ledig", men samtidigt så skrämmande. tänk om jag inte skulle klara mig fyra veckor utan våra samtal - det skulle vara en besvikelse, en katastrof. men - jag vet att jag alltid kan ringa mottagningen om jag behöver prata/träffa någon. det känns väl rätt tryggt. fastän att jag vet med mig att jag inte kommer ringa, även om jag skulle behöva det.

jag ska fortsätta med min öl här i soffan. försöka tänka lugna tankar.

baby katie x 3.


oh. hittade ett vadderat kuvert i brevlådan - igen.

och den här gången var det en baby katie som jag precis köpt. hon har lite svansrost, men det är lätt fixat. så nu har jag alltså tre (förhoppningsvis snart fyra) exemplar av henne;


verklighetsflykt.




jag smiter undan verkligheten och sitter på balkongen tillsammans med boken.
det enda som behöver göras idag är disken, men kvällen är ung. jag hinner.

jag försökte vila en stund tidigare. men det gick inte - tankarna vägrar slappna av.

15.01


den här dagen går långsamt. jag kan nästan sakna tiden då jag sov halva dagen. nu är det så många timmar att ta sig igenom. och som vanligt; jag har varken ork, fokus eller motivation.
jag fastnar i den onda cirkeln och orkar inte riktigt bry mig. det blir ingen förändring, så varför försöka. jag är fast i ångesten och önskar att allt vore ogjort. vilken dröm det vore.

en försenad klockan 14.00-lyrica ska ner i magen tillsammans med en kaffe. hej.

katten, balkongen, jag och tröttheten.


på min balkong finns bl.a. en katt med gigantiska ögon. hon är så förbannat gullig;



själv så funderar jag på ännu en kopp kaffe. jag har verkligen problem med att piggna
till idag. jag sneglar bort mot sängen och funderar på att sova bort hela jävla dagen.

09.30


och som vanligt var jag uppe en sväng klockan 04.00 och åt frukost. sen lite korsord innan jag somnade om. klockan 09.00 gick jag upp igen och gjorde mig kaffe och tog mig en cigarett på balkongen. mina blommor där ute blommar för fullt. det är så fint.

och nu sitter jag här i soffan med ännu en kopp kaffe. det här kan bli en bra dag.

tack josefine.


jag hittade ett stort vadderat kuvert i brevlådan när jag kom hem och jag slet upp det så fort jag kom upp i lägenheten. finaste josefine skickade med ett fantastiskt fint vykort med de vackraste orden. och inte nog med det; en korsordstidning, ett yankee candle doftljus med doften "sparkling snow" (det luktar lika underbart som det låter), en liten burk med honung från new zealand och den där duo body buttern från the body shop som jag så gärna ville ha. den doftar luktärt och burken är uppdelad i två delar; en för de lite torrare partierna på kroppen och en "vanlig" body butter. och nog rann tårarna - sådär overkligt som det gör på film. fast den här gången var det jag som grät. tack älskade finaste vackraste josefine.



jag har en liten skara med nära vänner och de är värda guld. tusen gånger om.

oro, psykolog och några koppar kaffe.


det var inte särkilt svårt att vakna idag. och nu har jag även kaffe i magen tillsammans med morgonmedicinerna. jag får skjuts ner till stationen, så jag behöver inte alls stressa.
försöker att inte tänka för mycket på psykologtiden - jag har en tendens att vilja prestera och då sitter jag här hemma och oroar mig inför samtalet. tänker att jag måste ha något relevant att prata om plus att jag försöker att inte nämna honom alltför mycket. för att visa känslor är för mig rätt främmande. puh. och jag är rädd för hur ord om honom kan påverka mig.

en till kopp kaffe och några bloss på balkongen får det bli.
puss till alla nyfunna vänner och puss till er som har hängt med ett bra tag.

22.47


oh. det har varit en lång dag. på gott och ont.
men nu sitter jag äntligen hemma i trygga soffan och gäspar. jag har fått mens - det bokstavligen forsar rätt ut. plus att min ena stortå är infekterad av någon anledning. den är svullen, varm och varar. och jag är trött trött trött.

i morgon psykolog. tack för det.

21.15


och dagen vände; jag bokade tvättstugan för att hålla mig sysselsatt med något. mamma hittade lite my little pony-saker på loppis idag (en g3 pinkie pie och en mcdonalds g2-merch) och det är alltid lika kul när hon hittar mlp's på loppis. det var en fin överraskning.
och jag försöker trycka ihop alla ponies på det lilla utrymme jag har över, ovanpå mina två bokhyllor här i stora rummet, och det finns ingen plats kvar. jag vill köpa en inglasat skåp att ha dem i. så att en kan se alla och så att de slipper ligga och stå på varandra. det får bli nästa projekt; hitta ett bra ponyskåp.

i morgon ska jag vara barnvakt. jag och treåringen ska umgås hela dagen. det ska bli fint - det var längesen jag var barnvakt. och det här känns inte övermäktigt, så jag är säker på att det kommer gå bra. det kommer gå finfint.

om en timme åker mina seroquel (och eventuellt min zopiklon redan då) ner i magen och jag hoppas på att kunna somna utan problem. vill vara pigg och fokuserad i morgon. plus att axlarna, ryggen och magen värker. får hoppas på att jag kan sova bort smärtan.

och slutligen, en bild på ponyn mamma hittade idag (bilden är ifrån strawberry reef);


ändrade planer.


nej. jag skiter i sova. jag ska försöka få ordning på den här dagen.
jag behöver ha kontroll över tankarna och jag ska inte ge mig.

om jag bäddar sängen så brukar jag inte gå och lägga mig igen. så det ska jag göra. och ordna lite mer kaffe och plocka i ordning i köket. ta min klockan 14.00-lyrica och vara glad. om det inte går att ordna ordentligt - så är det bara att låtsas. och det är jag bra på. hej då.

lördagen.


uäh. jag vill bara sova idag. kroppen strejkar och tankarna är inte snälla.
men min vackra blomman för dagen blommar för fullt. den första bilden är tagen klockan 07.30 och den andra klockan 13.00. och tusen knoppar återstår.



och dagen får väl fortsätta i ett långsamt tempo.
en kopp starkt kaffe och några cigaretter på balkongen. sen vill jag sova.

20.05


i brist på ord så bjuder jag på blommor;


...


och jag tänkte det högt. det går inte att undvika längre.
ett plåster kan inte skapas av minuter.

en, två, tre, fyra.


för första gången på länge har jag köpt en my little pony. det kan låta sinnes att köpa en pony jag redan har två exemplar av, men det är min absoluta favorit; baby katie.

och - det verkar som om att jag kommer köpa två baby katie den här månaden. fick alldeles nyss erbjudande om att köpa ännu en, från en annan säljare. helt jävla fantastiskt. det kommer betyda att jag börjar närma mig en army - på fyra baby katies. och fler ska det bli.




balkongen;


snabbt räknat kom jag upp till 70 knoppar på min blomman för dagen;


tack och godnatt.


puh. jag är helt slut. jag skakar och vet inte om jag ska skratta eller gråta. det tar på krafterna att vara social och vistas bland människor. men nu är jag hemma - och kan sakta men säkert varva ner och hitta andetagen. ryggen ömmar - men jag fick en kylande gel av mamma. och den funkar faktiskt. så innan sängen blir det ett tjockt lager i svanken.

i morgon psykolog och jag är peppad. så in i bomben peppad.

nästa vecka tänker jag gå till frisören. jag blir gråtfärdig när jag ser mitt hår i spegeln. jag avskyr att ha hår på huvudet. det är så mycket fix och trix och jag pallar inte lägga ner tid på något så tråkigt som hår. jag tänker inte raka av det - men nästintill. riktigt kort och enkelt.

jag hittade det nya numret av vi läser i brevlådan och det får bli kvällens läsa innan sova.

konstiga verklighet.


jag vet inte om dagen är långsam eller om minuterna rusar iväg. jag har verkligen noll verklighetsuppfattning. har inget att hålla fast vid. tiden känns främmande.
jag försökte varva ner genom att göra en ocm-behandling. men jag tycks inte alls ha blivit mer rofylld. och kattkorven ligger och sover, så jag är "ensam" här i den inburade verkligheten.

och fortfarande är koncentrationen på noll - alltså är det ingen idé att försöka läsa bort de snurriga minuterna. det får bli dålig tv och datorn. och antagligen tusen koppar kaffe.

11.24


när jag vaknade i morse så var ryggen smärtfri, helt underbart. men för kanske en timme sedan så small det till igen och nu kan jag knappt stå upprätt. fan. och jag vet ju sedan innan att min rygg är väldigt kass - så det kommer inte som en chock att den lägger av ibland. jag önskar väl kanske att jag vore bättre på att träna ryggen så som jag bör.

och jag har jättesvårt att vakna till idag. har drömt äckliga drömmar om nakna gubbar och deras giriga händer nästan hela natten. och det är inte det lättaste att skaka av sig sådana drömmar. de sitter fast som med klister.

mamman fyller år idag - så det blir kalas. och fram tills dess ska jag bara ta det lugnt.

aj som fan.


fan. ryggen har verkligen lagt av. har som kramp i svanken och det hugger till då och då.

men disken är diskad, duschen är avklarad och nu funderar jag på en kopp koffeinfritt kaffe. det är snart dags för kvällsmedicinen - men jag vill helst gå och lägga mig redan nu. har noll fokus och ryggen förstör mitt humör. jag orkar inte fysisk smärta plus jävla ångest. inte ikväll.

zzzz.


jag har sovit flera gånger under dagen. det är inte likt mig nuförtiden. men jag antar att kroppen behöver sova om den somnar så lätt. jag gick och la mig en stund i sängen, för kattkorven ville mysa, och jag måste ha somnat nästan direkt. vart helt förvirrad när jag vaknade någon timme senare. nu får vi bara hoppas att jag kan somna ikväll.

i köket finns en monsterdisk och jag pallar inte diska. jag har ont i ryggen och känner mig snurrig. så jag satsar på soffan, snuset, datorn och öppen balkongdörr. och kan jag inte somna ikväll - så kan jag alltid sysselsätta mig med disken. problem solved.

god morgon.


och sömnen vill inte längre vara min vän.
det blev kaffe och cigarett ute på morgonkyliga balkongen istället. kattkorven är närhetssjuk och håller sig nära intill hela tiden. det är trygghet och jag sörjer inte sömnen.

lugnet.


jag har precis gjort en ocm-behandling. tänker att jag ska "chocka" min hud tre dagar i rad och sen fortsätta med kanske 1-3 gånger i veckan. jag tycker redan att det är skillnad på min hud. den är len och pormaskarna är färre än tidigare. men viktigast av allt - huden känns så ren och frisk. återfuktad på riktigt.

och tidigare så satt jag och kattkorven en stund på balkongen. solen är inte lika stark nu, så det är riktigt behagligt där ute. plus att det är skönt att försöka rensa ut alla onda tankar och bara sitta där i solen och tänka på ingenting.



nu ska jag göra mig en kopp violte och njuta. lägenheten luktar rökelser och sesamolja.
jag tror nog på lugnet ikväll.

sweet pea.


och min lilla luktärt har fått sin första blomma.


osorterade tankar en solig eftermiddag.


idag lämnar jag inte bubblan. den är trygg och jag trivs.

vädret har skiftat något otroligt idag. mulet, åska, regn och nu varm sol. jag hade ju hoppats på lite mer regn och åska. då är det extra fint att sitta inne i bubblan och andas frisk regnluft.

och jag oroar mig inför nästa gång det är dags att hämta ut medicin. det är så dyrt - speciellt seroquel och lyrica. hade passat bättre om min zopiklon hade varit sådär hiskeligt dyr, för av den äter jag ju bara en om dagen. ack ack.

jag har inte haft någon koncentration till att läsa på flera dagar och det gör mig frustrerad. boken ligger där i sängbordet och vill ha uppmärksamhet. och jag som älskar att läsa; försvinna in i bokens värld och rymma ifrån verkligheten för en stund.
och korsordstidningen är snart färdigklottrad. då får jag väl börja bläddra i alla bang jag har liggandes här hemma. eller skaffa mig en hobby - typ snickra lite på balkongen.

tack och hej. nu ska jag dricka gott kaffe och blunda i solen.

nästa; kaffe.


hua. idag fungerar jag inte överhuvudtaget. har inte alls sovit bra i natt - har vaknat hela tiden och sen inte kunnat somna om. hade även skitsvårt att somna igår kväll, fastän att jag var hur trött som helst. men min kropp ville bara inte varva ner.

nu har jag varit vaken några timmar. tror att jag lämnade sängen runt klockan 06.30.
men jag har fortfarande inte fått i mig något kaffe - så det måste jag fixa nu.

ett tidigt godnatt.


lägenheten luktar rökelse och jag är hur trött som helst.
jag ska försöka vara vaken till åtminstone klockan 22.00. och då tänker jag krypa ner i sängen och lösa lite korsord. den här dagen har tagit på alla krafter. kroppen och tankarna. ska bli skönt att få sova och sen (förhoppningsvis) vakna upp till en bättre och ångestfri dag.

jag försöker samla mod till ärlighet. men jag gjorde ju allt jag sa var osanning.

the oil cleansing method.


tänker ge det här med ocm (oil cleansing method) en chans.
jag har gjort en blandning med 30% ricinolja och 70% sesamolja. och den ska jag använda när jag tvättar ansiktet. om ni vill läsa mer (jag orkar inte beskriva och förklara allt) så kika in hos lady dahmer vettja. eller så kan ni läsa mer här; www.theoilcleansingmethod.com.

15.16


en regnig dag i småland
; jag har åkt tåg, varit hos psykologen, handlat ricinolja, äntligen köpt en massa nag champa-rökelser, köpt mer violhonung, varit på djuraffären och köpt maltpasta till kattkorven, postat ett kuvert som ska till försäkringskassan, skickat en present till arlene, gjort en otroligt korkad sak, lyckats hitta sesamolja på konsum och tusen saker till.

dagbok från förr;


lödagen 19-12-92
idag ska vi julsteda
jag ville det med en gong
men vi moste tvätta oss först

söndagen 20-12-92
idag har vi köpt
julklapar jag kopte
läp syl i stelet jag
hade bara 11 och 50

tosdagen 24-12-92
våran katt kletrar
i granen snart
ramlar granen

blommor.


monsterdisken är diskad. jag har fått ner lite mat i magen och jag är påklädd.
om en timme är det dags för kalas. och fram tills dess tänker jag sitta i soffan.



pelargonen här inne verkar få röda blommor. den har aldrig blommat tidigare, förra sommaren var den bara ett litet skott. jag ser fram emot när den blommar ordentligt.
även min blomman för dagen ute på balkongen har fått knoppar igen. den tog visst
en liten paus i blomningen. det är verkligen fint med alla blommor här hemma.

nytt: kategorier.


puh. nu har jag delat in alla 755 inlägg i kategorier. försökte att inte ha allt för många kategorier - så inläggen kan kanske verka lite missplacerade ibland. men det bjuder jag på.

det blir strax en kopp kaffe tillsammans med cigarett på balkongen. och efter det är det dags att ta tag i den här dagen. jag måste verkligen diska - nu är det alldeles för mycket smutsdisk. och senare i eftermiddag är det kalas hos bror som fyller 29 år, så det vore skönt att ha allt gjort innan dess.

ska försöka hinna med att koka lite ponies också + att några ska få en balsambehandling.

10.38


gick och la mig i sängen igen. så jag sov en stund mellan klockan 07.00 och 09.00.

nu har jag ätit lite gröt, igen. gröt är typ det jag klarar av att äta. allt annat bara växer i munnen och gör så att jag mår illa. eller ja - gröt och knäckebröd är det som funkar bäst.

nu försöker jag hitta orken till att ta tag i det gigantiska diskberget ute i köket. hua.

05.33


jag vaknar klockan 05.00 och är hur pigg som helst. ut till köket och koka lite gröt.
nu är gröten slut och jag tänker ta mig en cigarett och en kaffe på balkongen.

g3-hysteri.


puh. tröttheten kom och stannade.

har varit hos moster idag och fikat. och sen kom mamma direkt från loppis och hade hittat en hel del my little ponys till mig. fem g3-ponys och ett g3-playset. yey.
jag har tryckt ihop alla ponies på mina två ponyhyllor och det är jävligt proppfullt nu. jag behöver verkligen köpa en sådan där inglasad bokhylla från ikea. de är perfekta som ponyhyllor. för så som de står nu - så ser en knappt hälften av alla ponys och det är lite tråkigt.

nu ska jag göra mig en kopp koffeinfritt kaffe och ta en cigarett på balkongen.

sömn, blommor och harpan.


jag höjde ju min seroquel igår. men jag känner mig inte alls särskilt seg idag. guld.

jag vaknar runt klockan 06.00 varje morgon. då äter jag lite gröt och kollar tv en stund. sen runt klockan 08.00 går jag och lägger mig igen och sover två, tre timmar. och efter det känner jag mig utvilad - helt fantastiskt. och förhoppningsvis så kommer det fortsätta så här.

jag tog en kaffe och en cigarett på balkongen alldeles nyss. och då upptäckte jag att min luktärt snart blommar. hurra. jag älskar de blommorna - de är så himla vackra.

nu får det väl bli att spela lite harpan - min nya besatthet.

pillerkonst.


och så var det dags att dela dosetten igen.



jag vill inte ens tänka på hur mycket skit som far runt i min kropp.
när jag ser alla pillerkartor som jag slänger efter varje dosettdelning så får jag lite ont i magen. och då tycker jag ändå inte att jag äter särskilt mycket/många mediciner. jag funderar på att spara alla pillerkartor i typ ett år och sen göra ett kollage av dem. vad tror ni om det?

edit; ikväll är det dags att öka min seroquel till 300 mg.

att definiera helg.


och nu kom magontet. när jag tänker på verklighet och framtid så kommer oron. jag vill inte släpa omkring på all skit i ett helt liv. det kan inte vara meningen med livet. fastän jag inte tror på kravlös lycka - så kan jag inte låta bli att drömma om den.

det är fredag och för mig är det lika som vilken annan dag i veckan. jag har ingen helg att se fram emot - jag går ju alltid här hemma och skräpar. med kliande ångest och tunnlar i huden. vem kunde tro att det skulle sluta så här.

men jag tänker inte spendera ännu en kväll i panikens sällskap. jag unnar mig en extra lugnande och sätter på en film. jag tänker t.o.m. tända min sista rökelse. det är helg för mig.

blue skies and fluffy white clouds


en varmt bad gjorde susen mot de spända musklerna och tankarna. jag smulade ner massvis av lush's bubbelbit blue skies. alltså ett hardcore bubbelbad.



nu sitter jag i soffan med en god snus under läppen. jag vill ha ork och motivation.

tick tack.


den här dagen är verkligen långsam. jag hör knappt klockan ticka. och det är förfärligt med tid som inte försvinner. när tiden fastnar på det här viset så trasslar jag in mig i den. varje sekund snörper åt hjärtat och kroppen domnar. den vardagliga skammen håller mig sällskap.

jag försöker tänka ut saker att sysselsätta mig med. men ingenting är bra nog.

balkongen blommar;




06.31


alltså. det är rätt meningslöst att vakna klockan 06.00 och vara pigg.
men jag lämnade snällt sängen och gjorde lite gröt och den ligger nu i magen.

ska svälja morgonmedicinen och sen lägga mig i sängen och läsa.

som ett blåmärke.


och äckelkänslorna kröp in i mig. jag tänker på hans gråbleka kropp och hans rossliga och svettiga andetag. det går inte att låta bli. det är som när en sitter och trycker på ett blåmärke; en vet att det kommer göra ont, men trycker ändå. lite så fungerar mina tankar ikväll.

men tur i oturen så är det snart dags för nattmedicinerna.
och jag hoppas på sömn. en djup och drömlös sömn.

underbara regnet.


oh. jag älskar verkligen sådan här dagar då det regnar non-stop. jag har balkongdörren öppen litegrann och den friska luften är mer än välkommen här hemma.

jag har fixat nästan allt inför min nya ansökan om bostadstillägg, det är bara kontoutdrag från banken som fattas. och banken tar jag på måndag då det är dags för psykologsamtal igen. sen får vi bara hoppas att försäkringskassan arbetar snabbt.

en kopp kaffe på maten. tillsammans med regnet och cigaretterna ute på balkongen.

ja, visst gör det ont när knoppar brister.




snart blommar pelargon nummer två här hemma.

vad göra.


njuter av det gråa regnvädret. det är skönt att få slippa den kvava luften för en stund.
lite synd är det väl om festivalarna - aldrig särskilt guld med en regnig festival.

jag dricker dagens första kaffe och funderar på vad jag vill göra med den här dagen. skriva brev och hinka kaffe är alltid fint. men har egentligen noll inspiration till att skriva just brev. så det får nog bli korsord. eller rota fram en film.
just nu håller sig ångesten och äckelminnena på avstånd och då vill jag försöka pyssla med saker som annars inte fungerar särskilt bra i kombination med ångesten.

vi får se. jag har ingen brådska. det är rätt fint att bara sitta här i soffan med smutsigt hår.

trött.


är så förbannat trött. och huvudet vill inte alls fungera som det ska.
börjar bli less på den här dimman nu.

22.20


mitt internet slutar fungera lite då och då. så idag har jag varit tvungen att sysselsätta mig med andra saker än att blogghetsa. jag har bl.a. cyklat till willys, ätit middag hos mamma, fikat hos moster och haft ida på besök. riktigt great faktiskt.

sirikatten äter kvällsmat och jag ska ta en sista cigarett - sen blir det sängen.

21.54


äsch. lugnet försvann lika snabbt som det kom.
men klockan närmar sig 22.00 - så snart är det dags för nattmedicinen. då blir det sängen.

...


och kvällen vände; jag har en lugn och fin kväll här hemma. som jag njuter.

bitterheten.


och då var tvätten tvättad. känns jätteskönt att få det gjort - det var en hel del tvätt faktiskt. och jag blir så lugn när jag har något att sysselsätta mig med. ett stort plus.
jag har bäddat med rena sängkläder och ser fram emot att krypa ner nyduschad senare ikväll, tillsammans med snuset, kattkorven och korsordet.

men klockan är bara 18.00. suck. alltså några timmar kvar som jag ska ta mig igenom.
jag har precis ätit lite och funderar på en koffeinfri kaffe och korsord på balkongen. men hur mycket jag än hoppas och vill - så går det inte att lura ångesten och så lätt. den gör mig rastlös och då har jag ingen ro till att slappna av. vilket betyder att jag klarar av att lösa korsord i femton sekunder ungefär. och det gör mig bitter.

men - den ångestfyllda bitterfittan ska åtminstone ta en kopp kaffe.

vardagslycka.


den enda av mina pelargoner som står här inne i lägenheten har fått en massa knoppar.




en sen morgonkaffe för zombien.


har ett sår i näsan som jag inte kan låta bli att pilla på. det blöder och svider.
annars så kunde jag börja tvätta redan klockan 11.00, det var ingen innan som skulle tvätta. hade bokat tid från klockan 13.00 egentligen. men nu blir jag ju klar lite snabbare.

drack precis dagens första kaffe. helgalet. men jag har liksom inte orkat ta mig för någonting förrän nu. zombiekänslan från seroquelen sitter kvar några timmar efter att jag vaknat. så det tar ett tag innan jag kommer i gång nu för tiden. men nu så.

hoppas på ro i kroppen - då ska jag dricka kaffe och lösa korsord på balkongen.

10.01


idag är det tvättstugan som gäller. det känns lagom - mitt huvud är kaputt.
och - idag har jag varit nykter i exakt tolv månader. helt overkligt.

hej och hå.


det är tungt. ångesten hamrar och jag orkar inte kämpa emot. det ger ingenting. jag har försökt och jag blir bara sämre. det som håller mig uppe är att jag helt utan återfall har varit nykter i snart tolv månader. jag känner att jag kan om jag bara vill. men jag vet inte vad jag vill.

vad är meningen med allt egentligen. vad är det jag kämpar för - seriöst, hur är det tänkt att ett friskt liv ska te sig. finns det ens något som kan kallas just "friskt". jag tvivlar på det.

...


jag mådde så dåligt över att jag försov mig - så jag storstädade lägenheten.
så nu blev något gjort den här måndagen iaf.

skit då.


åh. fanhelvetesjävlaskitsatan. jag vaknade precis (klockan 08.55) - bussen in till psykologen går typ 09.05. alltså ingen chans att jag hinner med den. och antagligen måste jag ha stängt av alarmet i sömnen - för jag minns klart och tydligt att jag satte alarmet igår kväll.
jag skyller allt (öhm, nästan allt då) på seroquelen. den gör mig helt bombad i skallen och när jag väl har somnat på den så är jag almost medvetslös. på gott och ont.

frukt är godis.


och tiden försvann. jag förstår inte hur.
har precis druckit en koffeinfri kaffe på balkongen. det är så svalt och skönt där ute nu. plus att sirikatten la sig nära intill och ville gosa. jag vet att jag skriver det ofta; men hon är den bästa.

försöker att inte stressa upp mig inför psykologsamtalet i morgon. ska försöka att rensa huvudet innan och fortsätta våga känna. bara vara och prata fritt. sen vad själva samtalsämnet blir - det spelar nog ingen större roll. så länge jag slutar med att försöka styra samtalet.

på tisdag; jag firar tolv månaders nykterhet. det om något är galet. och peppande.


fina kattkorven.


det blev visserligen en kopp kaffe ute på den solvarma balkongen.
men jag orkar bara inte ta tag i disken. värmen gör mig dåsig och jag sitter helst bara stilla här i soffan. kattkorven styr med sina tygråttor och hon är så himla gullig. tack vare henne känns livet rätt hanterbart ändå. älskade sirikatt.

jag tänker köpa siri något gott i morgon. har tid efter psykologen tills bussen hem går. hon är en riktig godisråtta - så jag tänker att godis kan uppskattas. och kanske något att leka med.

själv ser jag fram emot klockan 20.00-medicinen. ångesten är kletig och jag har noll ork.

16.40


och dagen fortsätter att snigla sig fram.

jag somnade faktiskt en stund och vaknade helt stressad och förvirrad. jag kände inte alls igen mig - det tog ett litet tag innan jag förstod att jag var här hemma.
klockan är snart 17.00, så det innebär att jag får skynda mig lite om jag vill hinna med en koffeinkaffe. ska ta min försenade klockan 14.00-medicin och sen dricka mitt kaffe på balkongen. kattkorven ligger redan där ute och försöker få lite svalka i skuggan.

bla bla bla.


jag tänkte att tröttheten skulle ge med sig bara jag var vaken några timmar. men icke. jag svårt att koncentrera mig och sneglar bort mot sängen stup i kvarten. är så himla sugen på att krypa ner under täcket och sova bort hela jävla dagen.
men njae, så blir det inte. har psykologtid i morgon. så jag satsar på att komma i säng och somna relativt tidigt ikväll istället - så att jag pallar gå upp tidigt i morgon bitti.

jag borde dammsuga här hemma. men det får vänta någon dag. idag blir det att bädda med rena lakan i sängen och ta itu med mini-monsterdisken.
och sitta ute på balkongen tillsammans med kattkorven och en kopp kaffe.

det blommar på balkongen;




there's always another rainbow.


there's always another rainbow. search until you find it.
don't look at the cloud, look behind it.
there's a rainbow there somewhere.
there's always a ray of sunshine though it all seems tragic.
you may turn around and like magic
there's an answer to your prayer.
now you feel forlorn, but hope can be reborn.
try and lose the frown. look up, not down.
and you'll find another rainbow. i can guarantee it.
even though you think you've reached the rainbow's end.
there's always another rainbow.
always another rainbow 'round the bend.

wicked.


trots alla fyra olika mediciner som ska få mig att kunna somna, så är jag vaken. får ingen ro i kroppen och pallar inte att bara ligga i sängen och snällt vänta på sömnen. det är hemskt.
så i stället satte jag mig här och my little pony-nördar lite. funderar på en koffeinfri kaffe.

jag har ett extremt loppis-sug och önskar lite att det fanns natt-loppisar här.
och så funderar jag på hur jag klarar av att vara vaken med alla mediciner i kroppen.

ponies, kaffe och kattkorven.


åh. jag har haft en fantastisk dag hemma hos finpralinen nicole och gullehunden frank.
vi har pratat en massa, druckit kaffe och varit ute på promenad.

och mamma ringde och sa att hon hade en liten present till mig. yey. hon har varit på loppis idag och där hittade hon my little ponies plus playsetet grooming parlour. mamma blir så glad när hon hittar saker till mig och jag blir lycklig själv varenda gång hon fyndar.



kvällen ska jag spendera här i soffan.
kanske dricka lite koffeinfritt kaffe ute på balkongen tillsammans med fina kattkorven.

12.00


jag är så trött. drömmer kaotiskt på nätterna och sen framåt morgonen så är jag helt förstörd.
jag försöker samla ork till att göra en kopp kaffe. för sen bär det av hem till nicole och frank.

jag vill. jag vill. jag vill.


första dagen i årskurs nio. jag är på väg hem från skolan.

jag lade märke till honom rätt tidigt. han höll hela tiden ett lagom avstånd bakom mig. han drog sin cykel och gick sakta bredvid den. hela tiden blicken koncentrerad på mig.
det var först när jag närmade mig cykelbanan, som går genom skogen, som han satte sig på sin cykel och cyklade ifatt mig.

...

plötsligt har jag en hand på axeln och jag hör en mörk röst som mantrar "jag vill, jag vill".
jag tar bort hans hand och säger "men jag vill inte". nu blev jag rädd. riktigt rädd.

han hade hoppat av sin cykel och gick nära, liksom tryckte sig emot mig, och smekte mig över brösten med ena handen. och hela tiden "jag vill, jag vill, jag vill... "

jag försökte öka farten för att kanske kunna gå ifrån honom. men det funkade inte.

han släppte plötsligt cykeln och nu hade han båda armarna om mig. "jag vill, jag vill."
han la hela sin tyngd på mig och vi hamnade i diket. han höll fast mig och hans händer var överallt.

jag vet inte varifrån styrkan kom - men jag knöt högra handen och tog i allt jag kunde. han fick smällen rakt på kinden och jag minns att han skrek till.

jag reste mig snabbt upp och fortsatte gå hemåt i en rask takt. jag tittade aldrig bakåt för att se om han följde efter. och det gjorde han inte heller.

...

väl hemma berättade jag med en tyst röst för mamma vad som hade skett. jag försökte prata bort det. jag sa att det inte gjorde så mycket och att jag var okej.
men så fort pappa kom hem från jobbet åkte vi två till polisstationen för att göra en anmälan.

...

utredningen lades ner kort efteråt. de hade ingenting att gå på.

14.15


dagens psykologsamtal var väldigt krävande. men viktigt. jag pratade nästan helt fritt och vågade nämna några av de äckliga sakerna. och jag vågade känslor.

sen belönade jag mig själv genom att köpa hem lite glass. jag vill våga fortsätta så här.

och hon skrev;


"det är lite som att det måste regna för att bli solsken. och tårar är ju kroppens sätt att regna."

kärleken.


kattkorven gör mig så varm i hjärtat. hon är den finaste som finns.
att skaffa henne är nog bland det bästa jag någonsin gjort.

kom ro.


jag får ingen ro idag. en dag lik så många andra.

men jag har en koffeinfri kaffe bredvid mig och jag tänker ignorera ångesten och fokusera på morgondagens psykologtid. jag är nästan pepp på att gräva i det äckliga. självdestruktivitet är ju min kopp te. men helst vill jag glömma alla minnen och radera alla flashbacks. tack.

ingenting är bättre än ingenting.


och mitt internet vill inte som jag vill. det är segt och allmänt bråkigt.
så det blir dålig tv och och fett hår i soffan. men det är rätt fint det med.

ska göra mig en kopp kaffe (faktiskt dagens första) och fortsätta med ingenting.

god morgon, typ.


trots höjd dos seroquel igår så kunde jag inte somna. jag låg och snurrade runt i sängen och det kröp i hela kroppen. jag läste ut den bra boken (norrlands svårmod av therése söderlind - och den rekommenderas) och sen var det bara att ligga och vänta på sömnen. vet inte riktigt när jag somnade.

men hurra, jag vaknade inte förrän 07.30 i morse. inte klockan 04.00 som tidigare. så en kan ju hoppas på att seroquel faktiskt hjälper mig med sömnen och att det är en medicin som jag kan behålla. för jag orkar inte hålla på att byta mediciner hela tiden. det är förfärligt faktiskt. alla insättningssymtom som en plågar sig igenom - och sen kommer utsättningssymtomen när en måste sluta för att testa en ny medicin. för att inte tala om alla jävla biverkningar. hua.

jag har ätit min frukostgröt (havregrynsgröt med röda bär och pumpakärnor, smarrigt) och morgonmedicinerna ligger i magen. så nu är det bara kaffet som fattas.

en kort berättelse.


ångesten är inte trevlig. den river hårt och spottar på mig. jag har slutat räkna bra dagar.
snart tolv månaders nykterhet. men vad spelar det för roll när jag gräver tunnlar i huden.

balkongstatus;


en katt med attityd och en hängpelargon som blommar.


...


det blir lätt för mycket. det äckliga tar liksom över.

18.28


är hemma igen efter dagens äventyr. orkar inte försöka sammanfatta dagen - men jag kan ju säga så mycket att det är himmelskt att vara här hemma i tryggheten igen.
jag har ett stort glas med proviva redo bredvid mig; vi ska ut på balkongen och blossa. kattkorven är redan där ute och spanar på äckliga måsar.

och mamma och jag pratade om äcklet idag. hon minns en dröm och vi diskuterade huruvida det kan ha varit hennes undermedvetna som talade. jag tänker inte berätta om drömmen här - men den är väldigt tydlig (väldigt obehagligt tydlig) och det vore dumt att ignorera den.

om det är något jag tror på - så är det drömtydning.

11.42


är helt borta i huvudet. det känns som om att jag sover med öppna ögon banne mig.
jag häver i mig en kopp med starkt kaffe och hoppas på att det kan kicka igång mig.

men något som är fantastiskt är att min hängpelargon blommar. äntligen.

04.30


jag har varit vaken i drygt 30 minuter nu. kan inte somna om.
så jag antar att det är lika bra att säga god morgon.

när orden inte räcker till.








i väntan på morgondagen.


oh. jag måste fortsätta tjata om min fantastiska balkong. min vackra fina hängpelargon har fått en massa knoppar och vilken dag som helst slår de första blommorna ut. blommorna är cerise och är hur fina som helst. den blommade ytterst lite förra sommaren. men nu har den växt till sig och verkar trivas som tusan där ute i solen. men min blomman för dagen tar visst lite paus i blomningen. den har "bara" blommat tre gånger hittills.

i morgon är tanken att jag ska följa med mamma på loppis. jag hoppas att orken finns till det och att ångesten är snäll i morgon. det vore fint att träffa mamma och kanske hitta något fint på loppisen. typ en my little pony eller några böcker. eller en korg som jag kan ha i hallen - och förvara alla mina tusentals sjalar i.

klockan är efter 20.00 och det betyder att kvällsmedicinen ska ner i magen. sen är det bara att vänta tills det är dags för nattmedicinen klockan 22.00. jag är bra trött och vill lägga mig i sängen med snuset, boken och kattkorven. i morgon ska bli en bra dag.

...


ångesten och skammen river innanför bröstet.
hur fan ska jag kunna springa ifrån någon som är död.
allt går bakåt och neråt. jag vill uppåt och framåt.

12.53


så - jag drog iväg till willys på egen hand. var så rastlös och behövde verkligen komma ut. och det är alltid lika skönt att ta en tur med cykeln. min fina röda vän.

visserligen fick jag hjärtklappning och svettångest inne på willys. jag stressade fram mellan hyllorna och rafsade snabbt ner de varor som stod nerskrivna på listan. och väl framme vid kassorna så kastade jag ner två ben & jerry's i varukorgen. tänkte att jag kunde vara värd det faktiskt. plus att glass mot halsont är min favoritkur.

nu ska jag och fröken coconutterly fair ha lite egentid i soffan.

...


en drömkaotisk natt.

äntligen.


åh. äntligen är klockan 20.00 och dags för kvällsmedicinerna. klockan 22.00 tar jag nattmedicinerna och hoppar i säng. jag hoppas innerligt att lugnet vill infinna sig så att jag kan läsa lite i den fantastiska boken. den är så mycket bättre än vad jag trodde. en gripande historia som hela tiden vänder. underbart.

i morgon blir det att möta upp mamma på willys. behöver handla lite smått och då är det alltid fint att kunna träffa mamma där när hon har slutat jobba. så slipper jag stresshandla för att försöka springa ifrån ångesten. med sällskap kan jag gå i lugn och ro.

min lilla svarta kattkorv har precis vaknat och tar sig en tur på balkongen. jag tror att jag ska joina henne. göra en kopp koffeinfritt kaffe och ta en cigarett eller två. det småregnar och luften är så klar.

dagens (fantastiska) modetips;



dagens sista koffeinkaffe på balkongen.



15.07


jag skräpar bara omkring här hemma. snusar och dricker kaffe/te.
all disk är diskad och inplockad. jag försöker desperat komma på något att göra. så att jag slipper umgås på tu man hand med ångesten. vi är absolut inte vänner. har aldrig varit.

skulle väl vara en idé att äta något. jag funderar på gröt. det är lätt att göra och det är lätt att äta när en har svårt för mat. sen sitta en stund på balkongen tillsammans med kattkorven. det är så svalt ute idag. verkligen fantastisk luft. synd att en har ont i halsen och känner sig risig.

det kanske tar emot, men vi hör ihop.


och det var värst vad den här dagen sniglar sig fram.
men jag har åtminstone diskat nästan hela monsterdisken. var utan varmvatten hela dagen igår - så det har blivit en hel del disk. men nu är det bara muggar, koppar och glas kvar.

försöker finna ro till att läsa. men det är den där rastlösa ångesten som fäller mig hela tiden.
har inget fokus överhuvudtaget. så det är ingen idé att försöka med en film heller. det får helt enkelt bli soffan och datorn. och äckelångesten. att han inte kan låta mig vara ifred.

och veronica maggio på högsta. jag tänker inte ens klä på mig idag.

dagens blomma;



08.29


jag är så förbannat trött - har verkligen problem med att försöka hålla mig vaken.
plus skitont i halsen. så jag avbokade psykologen idag.

ska krypa ner under täcket med boken så fort kaffet är urdrucket.

22.39


och jag fastnade framför en film på tv. men har fasligt svårt att fokusera.

moster gav mig en bukett med blommor som hon hade plockat själv. och jag satte dem i en vas på köksbordet. och när jag nyss kom ut i köket - så låg alla blommar utspridda på köksbordet. det är alltså sirikatten som sitter och drar ut dem från vasen. men jag kan bara inte låta att skratta åt henne. söta katten. men jag flyttade faktiskt på blommorna till slut.

spontanfika.


det blev ett litet avbrott i vardagen. moster, barnen, mamma och syster kom på spontanbesök. väldigt tacksamt. jag kunde lämna bubblan en stund och bara vara. och det gick bra.

men nu är jag ensam igen - men det är minst lika skönt det. jag blir så stressad av alla intryck. kan bara fokusera korta stunder i taget. har verkligen noll koncentration nu för tiden.
men nu är det bara jag och sirikatten - och en koffeinfri kaffe. väldigt fint.

i am afraid of sharks - but not the dark.


jag har cocorosie på högsta volym och tänker förvirrande tankar. har psykologsamtal i morgon igen. nu för tiden blir det ofta två gånger i veckan.

men jag nojjar hemskt mycket och tänker att jag inte kommer någonvart i livet. jag står och trampar på samma ställe och gör inga framsteg. men jag har inte riktigt förstått - är det meningen att jag ska acceptera det han gjorde och sen hurra för livet. eller ska jag försöka "komma över" hela skiten och sen se det som en livserfarenhet. fan. jag får absolut inte ihop det. allt är för grötigt. hur fan blir jag en hel människa igen.

god morgon - igen.


uh. jag bara sover och sover. har verkligen problem med att hålla mig vaken.
men nu har jag lämnat sängen för andra gången idag - och jag ska verkligen försöka att vara vaken i några timmar. jag blir så körd i huvudet och ångestfylld av att sova en hel dag.



och varsågoda; en bild på dagens blomma på min blomman för dagen.
nu blir det att göra några koppar med kaffe.

ännu en ny dag.


drömmer konstiga drömmar hela nätterna och sen framåt morgonen känner jag mig inte alls särskilt utsövd. vädret är grått ute idag. och vad är mer passande än att krypa ner i sängen med boken tänker jag. frukostgröten och morgonmedicinerna ligger redan i magen.

ännu en blomma på min blomman för dagen blommar. och ingen missbildad blomma den här gången. färgerna är så sjukt vackra - de nästan vibrerar. jag älskar min balkong.

det är lite kaotiskt i tankarna. jag kan inte landa i verkligheten och andas lugnt.

22.15


och alla känslor härjar fritt. äckel, skuld, skam och rädsla. jag kan inte hantera det här på ett sunt sätt. jag försöker att gömma undan allt längst in i ett mörkt vrå. men det är lönlöst.

17.44


ja. jag och läkaren kom ju överens om nya kafferegler; inget koffeinkaffe efter klockan 17.00.
så det fick bli en kopp koffeinfritt ute på balkongen. det är fortfarande jättevarmt där ute.

jag väntar på att mamma ska höra av sig. då blir det att gå hem till moster på middag.
men mest är jag skittrött och vill bara sova. eller fortsätta läsa i den bra boken.


16.08


visserligen har jag bett om att få sova - men nu gör jag inget annat.
och det är varmt, kvavt och äckligt i luften. får ingen ordning på tankarna.
jag ser fram emot en (förhoppningsvis) sval kväll.

sömn, missbildade blommor och regn.


hej och hå. jag höjde min seroquel till 150 mg igår - och som jag har sovit i natt. fick tvinga mig upp ur sängen runt klockan 11.30. har visserligen drömt kaotiska drömmar hela natten. har kastat kuddar och slängt iväg täcket. men - sömn. yey. ska höja till 200 mg om några dagar - så jag hoppas att sömnen vill stanna.

och jag var tvungen att kika ut på balkongen direkt för att se om min blomman för dagen blommade. och, haha, det gjorde den. men vad fan hände med blomman undrar jag. den är missbildad. men minst lika fin för det.



det är mulet, blåsigt och regnigt ute. och svalt. jag hoppas på att rastlösheten håller sig på avstånd - för då ska jag gå och lägga mig i sängen igen och läsa.

...


åh. jag är helt stirrig i hela kroppen. kan inte varva ner - trots att jag är hur trött som helst.
jag avskyr när kroppen och huvudet krigar med varandra på det här sättet. meningslöst.

önskar att jag kunde få ro i kroppen - och sen kunna somna och vakna upp pigg i morgon.

dagens loppisköp;


hittade en fantastisk bricka på röda korset i vimmerby. jag älskar den.


psykmediciner och sömnlöshet.


tillbaka här hemma igen då. mycket skönt.
det gick bra hos läkaren. jag är fortfarande så förundrad över att en får prata och diskutera med läkaren i typ en timme. den förra läkaren gav en max tjugo minuter.

vi ska höja mina seroquel - eftersom sömnen fortfarande är kaos. och så fort jag hamnat på en tillfredsställande dos seroquel så ska vi ta tag i nedtrappningen av lyrica.
läkaren är inte tillbaka igen förrän i oktober - men han sa till mig att han skriver i journalen att om jag ringer och vill prata med jourläkaren, så ska de se till att ge mig en telefontid.
och det känns tryggt när han förklarar varför vi höjer mediciner och varför vi inte ska börja trappa ner min lyrica än. jag är liksom med och beslutar - och det är jag inte van vid när det gäller psykläkare. nästan magiskt det här.

jag hann med en tur på apoteket och hämtade ut en massa mediciner - i morgon går nämligen mitt frikort ut så det är skönt att ha ett litet lager här hemma. och jag blir inte ens triggad att överdosera. halleluja.

och eftersom jag har sovit typ ingenting i natt - så ska jag försöka sova någon timme nu i eftermiddag. jag känner mig helt bortkopplad från verkligheten. och inte på ett bra sätt. det här tillståndet ger mig bara ångest.

07.30


oh fy - jag är så trött, har hamrande huvudvärk och är allmänt opepp på att ge mig iväg.
har fått i mig god gröt och morgonmedicinerna plus huvudvärkstablett. snart kaffedags.

RSS 2.0