slutet är bara början.


jag somnade några timmar och det behövdes. nu har jag fått på mig kläder äntligen och ska alldeles strax göra mer kaffe. otåligheten kom - så jag tog min klockan 16.00-medicin redan nu. jag känner att ångesten är påväg. tanken är även att jag ska orka cykla till apoteket och hämta ut mer pills.

fick ett spännande mail på facebook och känner mig spänd och ivrig. det kommer bli bra.

helgens händelser känns långt borta och nu ser jag saker jag inte såg då. framtiden och självpeppen är viktig. jag tycks glömma bort det och istället gräva ner mig i andras gropar. jag går in i andra personer alldeles för lätt och glömmer helt bort mig själv. på gott och ont.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0