och jag hoppas.


kunde inte slappna av - så jag sorterade alla viktiga papper och fyllde i de viktiga blanketterna. en blankett ska postas i morgon och den andra ska postas så snart alla viktiga papper är kopierade. det är alltid lika skönt att få allt sådant gjort på en gång. annars kommer jag bara ligga och grubbla i natt och inte kunna sova förrän jag ordnat med allt.

men nu en kopp kaffe och frisk luft genom den öppna balkongdörren.

om ett år är det tänkt att jag ska klara av att arbetsträna. och det är både peppande och skrämmande. jag har noll stresstålighet, ångesten är ständigt närvarande och sömnen vill aldrig samarbeta. samtidigt är jag pepp på att komma igång med livet igen. jag vill och kan så himla mycket. och jag hoppas. hoppas på att det blir bra till slut.

Kommentarer
Postat av: Maria

Ett år, bara tänka på "vad gör jag om ett år?" är skrämmande.

Men, fina Jackie - vad vill du bli när du blir stor ;)

2011-09-12 @ 18:11:26
URL: http://fawkes79.wordpress.com
Postat av: Lo

Förstår att det måste kännas väldigt stort och skrämmande. Ett år är inte så lång tid, eller kanske lång tid nog.



Känner igen mej i att sakna livet och att önska att det ska bli bra.

Jag tror med att du kommer vara välkommen varthän du än kommer finnas, praktik, jobb eller något annat som passar dej.

2011-09-13 @ 01:01:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0