jag kunde inte andas till slut.


från alptopp till botten nådd.

det som är värst är de kroppsliga minnena. det värsta. och det värsta är aldrig värst.
så vuxen i din hand. jag tror på det egna valet. men hur skrattretande är inte det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0