jackie.

är äntligen (ja, äntligen) hemma igen.

det har varit en fin midsommar. grillat och mammas hemmagjorda potatissallad. en hel del skratt och bus med barnen. jag har tröstat en gråtande pappa och tagit emot fina ord om att jag är en förebild. har druckit tre alkoholfria öl utan att bli det minsta skenfull. fick panik tusen gånger och ville bara gå hem och gömma mig. jordgubbstårta och sen vattenpipa ute i trädgården. dans och sen somnade 2,5-åringen i mitt knä under en filt.

men, som sagt, nu är jag äntligen hemma. det är tyst och ingen är berusad här hemma. jag har tagit mina seroquel och min zopiklon. ska strax krypa ner i sängen med boken, snuset och sirikatten. i morgon är en ny dag - varken mer eller mindre speciell än den här dagen.