i am afraid of sharks - but not the dark.


jag har cocorosie på högsta volym och tänker förvirrande tankar. har psykologsamtal i morgon igen. nu för tiden blir det ofta två gånger i veckan.

men jag nojjar hemskt mycket och tänker att jag inte kommer någonvart i livet. jag står och trampar på samma ställe och gör inga framsteg. men jag har inte riktigt förstått - är det meningen att jag ska acceptera det han gjorde och sen hurra för livet. eller ska jag försöka "komma över" hela skiten och sen se det som en livserfarenhet. fan. jag får absolut inte ihop det. allt är för grötigt. hur fan blir jag en hel människa igen.

Kommentarer
Postat av: Maria

Nu är det så där igen, då jag vill kunna komma med ett svar som fungerar.

Som gör mindre ont.

Eller bäst av allt - gör det hemska ogjort.



Jag söker efter samma som du, dessa jävla övergrepp.

Inte nog med att det är fysiskt, en fysisk smärta som går över.

Det kan man lite leva med.



Men det psykiska övergreppet. Jävla skit!



Hur blir man av med det?



det enda jag kan säga är, vi är inte ensamma. vi får stötta varandra.



Massa pepp och kärlek!

2011-07-03 @ 20:20:42
URL: http://www.yamas79.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0