jackie.

och aldrig blir ingenting någonting. nu är jag bara less på allt. det är ingen mening i att hålla huvudet högt när det stormar. jag kryper hellre ihop i min vrå och betraktar livet som passerar.

jag försöker dricka kaffe till en förbannelse. men jag är alldeles för tankspridd. jag glömmer kaffekoppen i köket. jag halsar det när det är kokhett. eller så orkar jag inte gå ut till köket.

allt mer ofta saknar jag att ha någon bredvid mig i soffan. varsin kaffe och tusen ord som aldrig slutar kriga med varandra. prata och bara vara. drömma om en fantasi. om en framtid.
men det blir aldrig av. så jag attackerar skrivblocket med mina krigsord. i brist på människa.

nu ska jag försöka med en kopp kaffe och några cigaretter ute på den blåsiga balkongen.