jackie.

OBS! KAN VARA TRIGGANDE!

att ha blivit munknullad av kuk, mot sin egna vilja, i nästan hela livet sätter förstås sina spår. fler och fler minnen vaknar till liv och försvårar min vardag ytterligare, att borsta tänderna har blivit ett hemskt projekt. borsta, hulka, borsta, spy, hulka, borsta. och sjävklart är jag envis och vägrar lämna badrummet utan renborstade tänder. morgon och kväll. behöver jag ens nämna att mina tänder inte får den egenvård den behöver. näe, tänkte väl det.

och du, ditt fega kräk. du som bl.a. munknullade mig långt innan jag ens hade tappat mina mjölktänder - en sisådär hundratusentals gånger per dygn under en dryg helg. du försökte senare ta ditt liv och du lyckades. jag tror inte ens att du förstår hur provocerande det är. det faktum att du lyckades med någonting som jag försökt med, fler gånger än vad jag ens minns, men aldrig lyckats med. vilket jag idag är tacksam över.

mitt egna värde, mitt jag. det försvann den där första gången just du höll för min mun och tvingade mig att svälja. tvingade mig till att gå med på vad du än kände för att göra med mig. det är inte särskilt konstigt att jag har låtit min egna kropp vara en gratis leksak för andra - många nästan identiska med dig. ibland totalförstörd, ibland dyrkad. aldrig min egen.

och jag antar att det är nu jag ska ta min jävla beroendeframkallande behovsmedicin, sluta älta, sluta vara till besvär, sluta tvinga på andra mina problem, gå vidare och befinna mig i nuet. men istället är det nu jag säger förlåt.

kanske kunde mitt liv bli bra, bättre, bäst om du slutade använda mig som ditt värddjur.