jackie.

dagen börjar ta slut. allting har precis börjat. tiden gick alldeles för snabbt i dag och jag saknar henne fruktansvärt mycket. men att säga godnatt över telefon är fint som snus. rösten, svordomarna och alla kloka tankar. 

i morgon psykolog i staden vid havet. har sömn att ta igen - så rätt skönt att bussen inte går förrän klockan 13.15. men kommer ju antagligen vakna klockan 03.40 och vara nykär och resistent mot nitrazepam. men vad gör det om hundra år egentligen. jag har sovit mycket i mitt liv - men inte tillåtit mig själv det som sker här och nu. 

rubriken på det här inlägget är tillägnat de två som körde mig dit och tillbaka.