jackie.

pratade precis med nina. och ännu en gång försöker mig förstå på vår historia. men det är en omöjlighet. finns inga ord - ingen förklaring. det närmsta jag kan komma är ödet. 

jag går runt och är glad. en känsla som på ett tryggt vis håller hårt om mig. det var längesedan jag var glad på det här sättet. min psykolog märkte det igår och nog log han nästan lika fånigt som jag har en tendens att göra nuförtiden. men jag är väl medveten om att trots kärleken och lyckan i att ha nina som flickvän - så kommer min problematik kvarstå. och vår situation är ju bra skev utifrån sett. men hon finns.

dagen har varit stabil. vansinnigt trött och frusen dag dock. men ska strax pillra i mig imovane och nitrazepam och sen krypa ner under dubbla täcken. i morgon är det inplanerat bl.a. pepparkaksbak och det lika med tålamod. inte min grej direkt.