jackie.

det blev inte att jag sov i soffan i natt. och inte heller blev det mer än två timmars sömn. samtidigt börjar jag vänja mig den konstanta slöheten och den svaga kroppen. i kväll har jag inga circadin att ta, de är slut och jag har inte råd att hämta ut fler. det är alldeles för dyrt. å andra sidan tycker jag inte att de har hjälpt något vidare värst. 

den nittonde september har jag läkartid. jag önskar lite att jag var den som vågade slå nävar i bordet och stampa med fötterna i golvet. men nu måste läkaren fanimej förstå att två-fyra timmars sömn per natt inte är okej. och försöker han lura mig med neuroleptika så blir jag galen (på riktigt).

jag har gått ett långsamt varv med dammsugaren här hemma. nu tar jag en energidryck och sedan blir det att skura badrummet plus rista mattorna. och i morgon öppenpsyk.