jackie.

alla mina sömnmediciner är utsatta. hurra. jag tänker att trappa ner självklart kan vara ett alternativ, men att bara nolla sådär. jävla skit. paniken växer. att spendera en vaken natt på psyk är ingen höjdare. jag vill hem.

läkaren sa att han skulle kolla på alternativ till de mediciner jag äter nu - men han sa ingenting om att sätta ut några mediciner. och nattsköterskan kan inte göra något. jag blir så arg och ledsen när de leker med människors välmående sådär. och ingen mer sobril får jag ta i dag. 

just nu känns det som om att jag aldrig borde ha lagt in mig på avdelningen. jag borde ha tackat nej och åkt hem. hem till tryggheten och katterna.