00.31


det var längesedan jag var såhär förkyld. huvudvärken dunkar och hostan river i bröstet. febern är hög och sömnen vill inte samarbeta. men samtidigt är pälsklingarna världens finaste sällskap och förkylningen känns inte som hela världen längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0