tusen frågor.


sömnen verkar vilja vara min vän igen. det är jag tacksam för.

annars dricker jag mitt kaffe och försöker undvika ångesten. och det går bra. i dag ska jag ta mina mediciner ordentligt för att undvika ovälkomna och elaka gäster.

i morgon sista gången hos psykologen. det känns skrämmande och lite sorgset. jag undrar hur de har tänkt gå vidare med mig. om jag själv måste be om fortsatt kontakt med mottagningen eller om de är snälla och ordnar det åt mig. och sedan är det tänkt att jag ska fundera över vilken terapiform jag vill fortsätta med. alla dessa frågor. det blir för mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0