jackie.

tillbaka här hemma igen då. mycket skönt.
det gick bra hos läkaren. jag är fortfarande så förundrad över att en får prata och diskutera med läkaren i typ en timme. den förra läkaren gav en max tjugo minuter.

vi ska höja mina seroquel - eftersom sömnen fortfarande är kaos. och så fort jag hamnat på en tillfredsställande dos seroquel så ska vi ta tag i nedtrappningen av lyrica.
läkaren är inte tillbaka igen förrän i oktober - men han sa till mig att han skriver i journalen att om jag ringer och vill prata med jourläkaren, så ska de se till att ge mig en telefontid.
och det känns tryggt när han förklarar varför vi höjer mediciner och varför vi inte ska börja trappa ner min lyrica än. jag är liksom med och beslutar - och det är jag inte van vid när det gäller psykläkare. nästan magiskt det här.

jag hann med en tur på apoteket och hämtade ut en massa mediciner - i morgon går nämligen mitt frikort ut så det är skönt att ha ett litet lager här hemma. och jag blir inte ens triggad att överdosera. halleluja.

och eftersom jag har sovit typ ingenting i natt - så ska jag försöka sova någon timme nu i eftermiddag. jag känner mig helt bortkopplad från verkligheten. och inte på ett bra sätt. det här tillståndet ger mig bara ångest.