jackie.

den här dagen går långsamt. jag kan nästan sakna tiden då jag sov halva dagen. nu är det så många timmar att ta sig igenom. och som vanligt; jag har varken ork, fokus eller motivation.
jag fastnar i den onda cirkeln och orkar inte riktigt bry mig. det blir ingen förändring, så varför försöka. jag är fast i ångesten och önskar att allt vore ogjort. vilken dröm det vore.

en försenad klockan 14.00-lyrica ska ner i magen tillsammans med en kaffe. hej.