silence is violence.


är inte så fasligt förkyld längre. med mycket vila går det över snabbt. trött är jag - vilken överraskning. jag förstår inte vad jag ska göra för att få sova. kan inte acceptera att min sömn är fucked. har en ask propavan i medicinlådan, ska ta två tabletter ikväll och se om de kanske kan hjälpa. en vet aldrig. plötsligt händer det.

har knåpat ihop en ny ansökan om aktivitetsersättning från försäkringskassan. det är ju alltid lika spännande. papper hit och dit som ska kopieras och ordnas fram. det finns inget tråkigare. men för en gångs skull har jag ordning på de s.k. viktiga papprena och kunde hitta dem lätt. sedan den femtonde maj ska jag träffa läkaren på öppenpsyk och han ska skriva läkarintyg. vi har ju redan diskuterat min framtid och han ansåg att jag skulle vara sjukskriven åtminstone två år till. men det är ju inte skrivet i sten. mitt i allt kan jag ju resa mig upp och orka jobba. en vet aldrig. 

det är varmt. det kan vara feber. men balkongdörren är vidöppen och jag dricker saft och knaprar koffeintabletter. snusar och lyssnar på bra musik. igår blev det för mycket elakheter i huvudet och jag tog sobril - för första gången på säkert en vecka. win. 

i dag måste jag ta hand om trygga borgen som har förfallit under de dagarna jag har varit sjuk. en runda med dammsugaren och moppen, skura badrum och diska.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0