sommar i nattlinnet.


åh. jag vet inte alls.
allt är så obehagligt och jag kommer på mig själv att dagdrömma jämt och ständigt. jag lyckas inte koppla ihop mig själv och verkligheten - och sen få det att fungera. det går bara inte.

men två saker lyfter mig bra högt över marken just nu; norberg och växjö. kärlekstormar och skratt.

och mamma berättade en sån fin sak på telefonen idag; igår när jag gått hem från mamma och pappa så hade mamma känt hur mycket hon älskade mig. att hon hade haft en sån fin dag tillsammans med mig.
och så hade hon även berättat för pappa hur mycket hon älskade mig.

väldigt vackert att få något sådant berättat för en.
men ändå så dubbla känslor. jag känner mig som dubbelmoral personifierad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0