det är du, inte jag.
en lugn morgon. eller nej, egentligen stressar jag över allt som måste göras här hemma. men försöker tvinga mig till lugnet - vilket jag behöver. så senare blir det att kika ner i tvättstugan och se om det finns några bra tvättider idag.
det här med att självskada upptar många av mina tankar. min arm är förbrukad och jag har egentligen ingen lust att fortsätta med samma blodgraffiti på andra ställen av min kropp. men så svårt. jag känner mig som otrogen mot rakbladen. drömde inatt att jag fick ett rakblad kastat i knät och blev tillsagd att självskada. i drömmen tvekade jag. vettefan hur jag hade reagerat om det skett i verkligheten, seriöst.
Kommentarer
Postat av: Amanda
Jag vet. Men jag kom just på att du klarat en liknande sak förut, med alkoholen. Vet inte om det är till någon tröst men jag personligen tror att det är ungefär samma mekanism. Försök att vara rädd om dig, och om det inte går: försök få någon annan att skydda dig. Kram
Postat av: Amanda
Jag vet. Men jag kom just på att du klarat en liknande sak förut, med alkoholen. Vet inte om det är till någon tröst men jag personligen tror att det är ungefär samma mekanism. Försök att vara rädd om dig, och om det inte går: försök få någon annan att skydda dig. Kram
Svar:
Jackie
Trackback