03.09


jag förstår att det antagligen är förbannat trist att läsa om mina ointressanta sömnproblem jämt och ständigt - men jag kommer inte ifrån dem. jag fick sova två timmar lite drygt och sedan vaknade jag med paniken i kroppen. nu har jag fått i mig både morgonkaffe och en morgoncigarett. jag är hur sömnig som helst - men kroppen och tankarna vägrar stilla sig. 

koncentrationen finns inte med mig - så varken bok eller film är ett alternativ. jag funderade på en promenad en stund, men det är alldeles för mörkt. och knappt några gatlysen som fungerar. det blir alltså jag och ingenting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0