jag. optimisten.
i mitt lugna kök hänger ett fult dagsschema som jag inte klarar av att följa. det skulle kunna vara punkten vila. och promenad kan jag väl gå med på. men jag har ingen ork till att orka. jag vill mest pleasa alla runt omkring som tycker att det lyser om mig och att jag har sådan styrka. jag försöker förklara att allt ändå kommer ta slut någon gång. och ingen kan argumentera emot. men det är fel att mörda - även sig själv. och ännu en gång; ingen behöver ringa 112.
Känner med och igen mig i situationen du beskriver. Påminnelsen som lyser på min whiteboardlista är; VILA (mentalt koppla bort allt och alla förutom sin egna sfär)Rikta energin till - ork - lust - vilja
Jag minns fortfarande känslan och energin när den var på topp och vilka konstruktiva handlingar som fick mig att må bra. Känslan av endorfin efter en löpar runda som går att jämföras vid sex, faktiskt. Hur sårbarheten, kunskapen jag har, blev min styrka i vad jag än gjorde. Vetskapen om att man har varit i avgrunden och faktiskt vänt. Men, det blev fel strategi för det räckte med en till osäker faktor i mitt liv för att balansen skulle rubbas.
Idag riktar jag energin och tvingar mig ut bara för minnet av endorfiner i kroppen man får.. efter.
Tänk konstruktivt, för ditt mående och glömalla andra. Det är bara du som lever ditt liv.
Det är min nuvarande strategi.
Kram <3
Kram till dig!
Det är svårt tycker jag att inte vilja vara duktig och alla till lags. Att leva för sin egen skull och be saker som inte passar en att vänligt men bestämt dra åt fanders.
Jag håller på dig! <3
