jackie.

en sömnlös natt och en eländig morgon. vet inte om jag ska skratta eller gråta. kaoset innan jag kom hem igår tog all min sista energi. i dag socialträningsgrupp (eller nope. den blev inställd p.g.a. sjukdom). har inte gjort läxan - minns inte ens vad den handlade om. men bussen dit tar en och en halv timme. så jag har tid på mig innan gruppen startar.

annars var dagen igår vacker. hon är underbar. jag är kär. osäker och rädd. men jag tänker på våra torrkyssar, konstiga kaffet vi fick på fiket, skräckfilmsflickorna som skrattade åt ett kvitto, hennes vackra ögon. men mest elak saknad. har aldrig trott på kärleken, ärligt talat, har mest låtsats. men här har jag inget val - det här är precis så som kärlek ska vara; helt okontrollerbar.

mer kaffe, morgonmediciner och lugnande. något växer och gror. någonting dör.