att finna ro.
det är fint att spendera dagarna med pälsklingarna. men allt oftare blir allt för mycket. det där med att försöka acceptera det som hänt och sedan kunna gå vidare. jag fastnar i onda tankar och kommer inte förbi. jag försöker varva ner med en bok - men tankarna far runt som illvillingar och ger mig ingen ro.
Kommentarer
Trackback
