långa nätter.


och välkommen sömnlösheten. 

melissa horn på högsta och en brännande snus under läppen. jag ska nog klara av även denna natten. vaken eller sovandes. det värsta är ångesten som hamrar. den gör mig alltid sällskap när sömnen tar avstånd. och jag är så skör när mörkret ligger på.

jag kan önska att dosetten innehöll benzo. faktiskt. kvällar som denna vill jag dansa bort i dimman. men jag är klar som en stjärna och hjärtat krampar. jag kan inte ta mig ur det här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0