fan.
och jag tappar humöret för minsta lilla. att det ska vara så förbannat svårt att göra sin röst hörd. att få någon att förstå att mina önskemål faktiskt är (livs)viktiga. jag är trött på att slösa med min tid och mitt tålamod. det tar på krafterna att le och låtsas som om att det är okej.
ingenting är längre okej. det räcker nu. tick tack.
Kommentarer
Postat av: Emma Andersson
ge inte upp. hoppet är det sista som lämnar människan! jag finns om du behöver mig! styrke kramar!
Trackback
