07.11


och många saker är fortfarande onämnda. men det kommer. det är på gång. tro mig.

kaffe var precis vad jag behövde. sakta men säkert rätar jag på ryggen och snart är jag mänsklig igen. socialträningsgrupp och sedan hem och ta helgen med storm. ingenting inplanerat än så länge och det passar mig perfekt. jag far omkring och trasslar in mig.

och jag ska inte glömma morgonmedicinerna innan jag far.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0