jackie.

kvällsmedicinerna ligger i magen och jag väntar otåligt på att klockan ska bli 22.00 - då kan jag ta dagens sista mediciner och sen (förhoppningsvis) somna. orkar inte mer av den här dagen faktiskt. humöret svänger och jag vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta.

just nu känns det åt helvete att jag inte har psykologtid i morgon. men jag klarar mig själv, det har jag alltid gjort. och jag tänker inte vika mig. jag ska försöka stå stark. han får inte vinna.

puss och kärlek till alla vänner.