22.06


jag måste hela tiden tänka en extra gång. inte vara för mycket. inte tappa masken. jag måste vara alldeles lagom och normal. inget får sticka ut. inte prata för högt för mycket för lite. välja samtalsämnen som är neutrala. ops. om tårarna bränner så stålsätter vi oss och ler med hela käkpartiet. det resulterar i kramp och då är det lika bra att skratta lite nervöst. gärna lite för högt också. och så skämtar vi bort det stora misstaget.
inte fan vet jag. men det är så det får bli helt enkelt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0