jackie.

sömnen kom aldrig. den krigade antagligen mot rastlösheten och ångesten och förlorade. det blev att pyssla med annat för att hålla tankarna kontrollerade.
så nu, efter att ha flyttat runt på några krukväxter och slängt några vissna stackare, blir det kaffe. vi kan alltid diskutera hur bra det är att kombinera sömnlöshet med kaffe. men vi tänker inte diskutera det.

drog faktiskt på mig tofflorna och gick ner två trappor för att kolla brevlådan. väntade ett brev från västervik. och där i lådan låg det. karusellpost.
i kuvertet fanns ett rosa brev. ett peppande brev och oh - vad glad jag blev. tack louise.

sist jag dygnade var jag inne i en tablettdimma. sist jag dygnade så hittades jag medvetslös på en gräsmatta. jag skräms lite av sömnlöshet just därför. kroppen och tankarna vill inte tillbaka till det färglösa och kalla kaoset.
det är obehagligt att vara vaken med det kemiska farandes runt runt runt.
ingen koncentration. bara ångestspring i hela kroppen. jag avskyr såna här nätter. verkligen avskyr.
avskyr dagarna som är så här också. men de är lättare att hantera. är inte så begränsad på dagarna. vad gör en klockan 02.30 på natten liksom.

jo. en lägger sig i sängen igen. men först göra en stor kopp te. och den dricker jag i sängen.