och först nu kom lugnet.


jag blir inte klok på dessa nätter. jag är uppe och gör saker och sen på morgonen så minns jag ingenting. jag sover väldigt dåligt och vaknar upp med jämna mellanrum. ofta vaknar jag upp och har panik. jag kastar mig upp ur sängen och måste gå av mig all ångest och panik.
sen försöka lägga mig igen och somna om. och så fortsätter det så hela natten - tills jag ger upp någon gång tidigt på morgonen.
men jag får kämpa mig upp ur sängen även då - jag är jättetrött och kan knappt tänka klart överhuvudtaget. alla spänningar från natten sitter kvar i kroppen och de är svåra att skaka av sig. de sitter som berget.
och vid flera tillfällen då jag vaknat upp under natten så har jag hittat täcke och kuddar på golvet. flera gånger har kuddarna legat en bra bit ifrån sängen. antagligen har jag kastat iväg dem.

nu har jag ändå fått lite ordning på paniken och ångesten. legat i soffan och läst en stund. tog en lång och varm dusch och nu känner jag mig nästan som en människa igen.
och sirikatten är med mig hela tiden. vad jag än gör. det är fantastiskt. utan henne vore allt mycket svårare - hon hjälper mig väldigt mycket. min lilla svarta katt.

och nu ska jag värma mig glögg och ta en cigarett. sen får det bli soffan och boken igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0